Söktrycket på lärarutbildningarna sjunker, vilket flera medier rapporterat.Statistiken från visar att ansökningarna till grundskolelärarutbildningarna vid t.ex. Linköpings universitet har minskat med 38 procent, till Jönköping University med 28 procent och till Karlstads universitet med hela 70 procent.
Det minskade intresset för att utbilda sig till grundskolelärare sticker ut. På andra högskoleutbildningar ökar trycket och som bekant råder det också stor lärarbrist.
Regeringens utredare Peter Honeth ser kvalitén på lärarutbildningarna som en viktig orsak. Han vill höja antagningskraven och lägga ned några av utbildningarna (SVT 10/10).
Det är förmodligen en lovvärd åtgärd. Men som någon avhoppad lärarstudent påpekade är det svårt att göra en utbildning attraktiv om inte yrket den leder till är attraktivt. Och det här som pudelns kärna ligger: Läraryrket står sig inte i konkurrensen med andra yrken som kräver högskoleutbildning.
Enligt SCB:s statistik från år 2023 var medianlönen för en grundskolelärare strax över 39 000 kronor i månaden. Det är runt 10 000 kronor mindre i månaden än vad ekonomer och civilingenjörer tjänar. Medianlönen för präster – ett annat pedagogiskt yrke – är 48 000 kronor i månaden. Man kan i sammanhanget stillsamt undra vad medianlönen hade varit om Svenska kyrkan anställt ”obehöriga präster”.
Grundlönen för sjuksköterskor är på 41 000 kronor bara något högre än för grundskolelärare. Men för sjuksköterskor finns chanser att höja lönen genom att jobba extra, jobba utomlands, eller genom att läsa olika specialistutbildningar. För grundskolelärare är det svårt att påverka lönen om man under en period skulle vilja jobba och tjäna mer.
Men det är förstås inte bara mot traditionella yrken som ingenjör, präst och sjuksköterska man ska vikta läraryrket. På arbetsmarknaden kommer konkurrensen i dag från många nya typer av jobb; inom IT, kommunikation och teknik. Medianlönen för tjänstemän inom den privata sektorn är 48 000 kronor och möjligheterna att växla karriär och utvecklas är inom många områden större än i skolan.
Till detta kommer att löneutvecklingen för lärare nästan är obefintlig. Det som har ökat under senare år är ingångslönerna. Många äldre och erfarna lärare tjänar lika mycket eller mindre än sina yngre kollegor. Här skiljer det svenska systemet ut sig från många andra europeiska länder där läraryrket har låga ingångslöner men relativt höga löner mot slutet av karriären. Läraryrket ger inga framtidsutsikter om att få det bättre ekonomiskt.
Mot den bakgrunden är det kanske inte konstigt om unga människor väljer bort yrket. Om de har förmåga att se sina arbetsliv i ett längre perspektiv är lärare ett riskabelt val, och ett val som innebär mindre friheter och möjligheter än många andra karriärvägar.
Vill politiken ha fler studenter som väljer lärarbanan måste man börja med lönerna.