Du som äter svensk gris har blivit lurad.

Rubriken dyker upp i mitt Facebook-flöde och hade det inte varit för att det var en väldigt klok lantbrukare som delat debattartikeln hade jag förmodligen suckat och scrollat vidare.

Är det nåt jag inte orkar med är det myter och rykten om svensk grisuppfödning från djurrättsaktivister.

Nu var det en veterinärstudent som vittnade om sitt besök på ett slakteri och efter att ha läst hennes berättelse kände jag mig verkligen precis så som rubriken slog fast. Lurad.

Varför har ingen berättat om hur grisarna "bedövas" med koldioxid innan de slaktas? Jag läser om hur grisarna reagerar när koldioxiden möter deras andningsapparat. 

De får panik, klättrat upp på varandra för att komma bort från den brännande tortyren innan de blir medvetslösa.

Varför berättar inte djurrättsaktivisterna om detta istället för att göra intrång i ladugårdar, beskriva djur som i Fablernas värld, sprida bilder på andra länders djurhållning och ge sken av att så fungerar det även här?

En enda snabb googling visar att allt detta funnits där för mig att se hur länge som helst. Förutom djurrättsorganisationerna har även Sveriges Lantbruksuniversitet sedan länge krävt att man ska ersätta den plågsamma metoden med lindrigare alternativ.

Att det går trögt handlar om pengar vad det verkar. Metoden är effektiv och billig. Med tanke på den trängda branschen har jag full förståelse för att man måste prioritera på ett sätt man inte hade gjort om man kunnat välja. 

Men detta är bara olidligt.

Det spelar dessutom ingen roll om det är konventionella grisar eller grisar certifierade enligt Krav. Alla plågas på samma sätt innan de dör. Utom grisar uppfödda i liten skala där gården har koll på hela processen, från kulting till slakt.

Lurad är känslan men inte av någon annan, utan av mig själv. 

Inte för att jag levt i tron att jag skulle vara förskonad från den delvis skeva bild man får av verkligheten i sina respektive filterbubblor. Men att jag aldrig hört talas om sanningen bakom det som låter omtänksamt, att djur bedövas innan de dödas, är mycket pinsamt att erkänna.

Sveriges Lantbruksuniversitetet har publicerat en forskningsrapport som bekostats av Jordbruksverket, om hur de höga halter av gasen koldioxid som används för att bedöva grisarna innan slakt, påverkar djuret.

Jordbruksverket har dock inte agerat särskilt med anledning av rapportens resultat.

"Vi har inte fått så mycket respons på slutresultatet av Jordbruksverket och det bedrivs inte så mycket forskning på att hitta bättre, alternativa metoder" sa Bo Algers professor emeritus på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och djurskyddsdebattör, och den som lett forskningen kring rapporten om gasningen av grisar, till SVT för två år sedan.

Konsumentmakten är stark när det handlar om mat, här behövs verkligen en välriktad kampanj för att så fort det bara är möjligt avsluta detta djurplågeri.