S-regeringen straffar sparsamma

Två gånger har skatten på den populära sparformen investeringssparkonto (ISK) höjts med konsekvensen att vanliga sparare drabbas.

Finansminister Mikael Damberg vill ha spararnas pengar.

Finansminister Mikael Damberg vill ha spararnas pengar.

Foto: Christine Olsson

Ledare2022-07-31 19:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Socialdemokraterna har aktivt motarbetat sparande. Riksdagens utredningstjänst har för Liberalernas räkning räknat ut att den senaste skattehöjningen på ISK som gjordes 2018 minskar en vanlig sparares kapital med en miljon kronor till pensionen. Det gäller en person som sparar på börsen där skattehöjningen har en omvänd ränta-på-ränta effekt. Desto mer som försvinner i skatt desto lägre blir den totala avkastningen varje år. På lång sikt påverkar det värdet på innehavet rejält.
Skattehöjningarna kommer dessutom påverka sparandet ännu mer framöver. När skatten höjdes tidigare var det under en period med låga räntor. Redan då varnades det för att effekten blir större när räntorna blir högre. Det beror på att skatten baseras på statslåneräntan som fastställs utifrån statens genomsnittliga ränta för långsiktiga lån. Och där är vi nu. Om statslåneräntan i november, då den fastställs för nästa år, är på samma nivå som den senaste uppdateringen (28/7) blir skatten på ISK dubbelt så hög.


Socialdemokraterna har inga planer på att mildra smällen de själva lagt upp för. Tvärtom öppnade partiet förra sommaren för ett tak på ISK på mellan 100 000 och 200 000 kronor. Men de fick snabbt backa efter en kritikstorm. Samtidigt vill både Vänsterpartiet och Miljöpartiet att de större förmögenheterna ska beskattas hårdare.
Sparande är något positivt som borde uppmuntras snarare än bestraffas. Fler som sparar innebär också fler som står bättre rustade för kriser. För enskilda innebär det att man inte står på bar backe om man exempelvis separerar från sin partner eller blir av med sitt arbete. Det innebär också att man oftare slipper avstå från möjligheter, exempelvis jobb i en ny stad med dyrare boende, för att man inte har pengar.


Särskilt yngre borde uppmuntras att lägga undan en del av sin inkomst varje månad för att ha möjligheter senare i livet. Någon gång kanske man vill köpa sin första bostad vilket innebär att man behöver spara ihop till en kontantinsats. För en etta i en mellanstor kommun kan man behöva mellan 70 000 och 300 000 kronor. Det tar mellan tre och tretton år att spara ihop till om man varje månad sparar tusen kronor på börsen, med en avkastning på nästan elva procent vilket har varit snittutvecklingen på Stockholmsbörsen under de senaste 15 åren.
Joacim Olsson som är vd på Aktiespararna föreslår på Expressens debattsida (27/7) att skattebefria den första miljonen på ISK. Liberalerna har också föreslagit att de första 300 000 kronorna på ISK ska vara skattefria. Det skulle sänka trösklarna att börja spara vilket är positivt. Det är dessutom likt hur vi i dag beskattar inkomster. Tjänar man mindre än ett visst belopp varje år behöver man inte betala någon skatt alls. År 2022 var det 20 431 kr.
Fortsätter Socialdemokraterna regera efter höstens val riskerar det att bli ännu dyrare att spara. 

GA

Detta är en ledare från Gotlands Allehanda, som är oberoende moderat.