Intuitivt känns det ju som att det ligger något i detta. Om det är en överdramatisering att släpa fram döden så borde väl ändå befolkningsutvecklingen påverkas negativt, speciellt i de åldersgrupper där det är vanligt att man har, ska få eller tänker skaffa sig barn i skolåldern. Men stämmer det?
Kristoffer Strehlenert, som har lett arbetet kring framtidens skola på Gotland, sade något intressant i en av intervjuerna efter att det uppmärksammade förslaget blev offentligt:
– Samtidigt om vi lyfter blicken ser vi att forskning och erfarenhet visar att de socknar som fått nedlagda skolor inte har en sämre befolkningsutveckling än resten av socknarna där det finns skolor. Man bor på en plats för att man älskar att bo just där.
I så fall skulle alltså existensen av en helt lokal skola inte ha den avgörande betydelse för utvecklingen i bygden som man skulle kunna tro.
I väntan på att hela utredningen om förslaget att avveckla bland annat åtta landsbygdsskolor blir offentlig, så gjorde jag en egen liten och anspråkslös koll på sajten demografen.gotland.se, där man kan se befolkningsutvecklingen exempelvis på sockennivå genom åren. Jag valde att jämföra åren 2006 och 2019 med varandra, för socknar där skolan lagts ner under den här tiden och socknar som fått behålla sina skolor men där de nu är nedläggningshotade. Och jag valde att titta på befolkningsutvecklingen för gruppen mellan 25 och 44 år, där många av föräldrarna till barn på låg- och mellanstadiet befinner sig.
Flera socknar där skolan lagts ner hade verkligen haft en negativ befolkningsutveckling i denna åldersgrupp under dessa år, som När (minus 32 procent), Tingstäde (minus 11 procent) och Fårö (minus 31 procent).
Men andra socknar utvecklades positivt. Hogrän ökade med 29 procent och även Eksta med två procent.
I socknarna där skolan nu är hotad utvecklades befolkningen i gruppen 25 till 44 år positivt i bland annat Eskelhem (plus 21 procent) och Sanda (plus 5 procent. Men i Kräklingbo (minus 45 procent), Öja (minus 16 procent), Vänge (minus 13 procent) och Stånga (minus 10 procent) var utvecklingen negativ.
Det är svårt att dra några slutsatser av denna begränsade jämförelse. Men min lilla koll gav åtminstone inget underlag för att ifrågasätta Kristoffer Strehlenerts beskrivning. Det ska bli spännande att ta del av hela materialet när det blir offentligt. Det finns för all del flera andra skäl till att vilja behålla en skola i bygden, än befolkningsutvecklingen. Men om det är så att det finns gott stöd för att en lokal skola inte är helt avgörande för bygden så är det ju i grunden en god nyhet för landsbygden, för alla de socknar som redan saknar skola och de socknar som riskerar att bli av med den.