"Den skarpa gränsen med underkänt gör att var sjunde elev lämnar grundskolan utan tillräckliga betyg för att kunna läsa vidare på gymnasiet. Systemet slår ut unga, hindrar dem från att få jobb och etablera sig i samhället," skriver Miljöpartiet på deras hemsida i samband med att partistyrelsen tagit beslut om att verka för att avskaffat F-betyg. Det är i linje med liknande förslag som bland annat den före detta skolministern Lina Axelsson Kihlblom (S) föreslagit.
Argumentationen ger ett intryck av att MP önskar ett system där det inte går att misslyckas, oavsett hur ointresserad en elev må vara. Alltså det som lite elakt kan kallas flumskolan. Men trots detta bör man ändå fundera över F-betygets vara eller icke vara, för systemet som det är utformat sätter lärare i en olycklig sits.
Det anses nämligen inte acceptabelt att en elev får ett F-betyg och noll meritpoäng. När en elev riskerar att få ett F-betyg faller det till läraren att försöka undvika det, trots att eleven kanske inte ansträngt sig nog för att kunna få annat än ett F. Man tvingas lägga tid och resurser på dokumentation och extra åtgärder som bland annat kompensatoriska uppgifter. Pressen på lärare att höja betyg har också ökat under senare tid. Pressen sker såväl från elever och föräldrar som från skolledningen.
Det har till och med rapporterats att lärare är oroliga för att deras elevers F-betyg kan vara en faktor när lärarens lön ska sättas (SVT 11/5). Det är givetvis inte en situation som kan accepteras.
F-betyg skrivs idag ofta upp till E-betyg, vilket är förståeligt givet lärarnas utsatta situation. Men att så sker skadar betygens legitimitet. Ett betyg är ett mått av elevens kunskaper, och om betygen inte reflekterar vad eleven faktiskt lärt sig är de i princip värdelösa. Detta har blivit ett problem på flertalet högskolor där man tvingats hantera studenter som inte har tillräckliga baskunskaper för att kunna tillgodogöra sig undervisningen. Handelshögskolan aviserade tidigare i år att de funderar på att helt avstå från det nationella antagningssystemet, eftersom för många elever med bristfälliga kunskaper antagits. Och problemet lär inte bli mindre övertid.
Dessa är alla goda skäl till att fundera en gång till över betygssystemet. Det kanske är bättre att återgå till det relativa 1-5-systemet, där en elev kan få det lägsta möjliga betyget och meritpoäng sedan gå vidare. Det hade åtminstone sannolikt förbättrat många lärares arbetssituation.