Biblioteken har kokat av missnöje och frustration under lång tid. Känslor som ofta men med ojämna mellanrum har luftats bland annat på GA:s insändarsida och det var nästan köbildning vid utgången för de anställda som ville lämna sina jobb. Men trots allt som sagts och skrivits har åtminstone en sak varit oklar för mig. Har det varit det sätt på vilket biblioteksverksamheten har styrts som har varit den största stötestenen? Eller är det själva förändringen av verksamhetens innehåll och art som har orsakat mest turbulens?
Jag antar att vi kan få reda på det nu när biblioteksverksamhetens kritiserade chefer har beslutat sig för att omedelbart lämna sina tjänster. Sättet att utöva chefskapet tar de med sig. Men verksamheten ska väl fortfarande styras mot samma mål som tidigare?
När Fredrik Gradelius (C), ordförande i kultur- och fritidsberedningen, för en månad sedan kommenterade situationen på biblioteken i en insändare i GA så var han visserligen mycket bekymrad över hur missnöjda och oroliga medarbetare upplevde sin arbetsplats. Men han framhöll också att biblioteken och deras verksamheter ska förändras i enlighet med fattade politiska beslut:
"Jag förstår att när man som anställd får mindre möjlighet till självbestämmande och behöver vara med i laget för biblioteken på Gotland, så känner man en sorg över vad man går miste om. Dessa förändringar som nu görs är något som varit behov av under lång tid och när jag pratar med medarbetare så får jag också den bilden bekräftad."
Sparbeting och biblioteksplan ligger exempelvis kvar. Kvar finns väl också tanken att använda biblioteken som servicepunkter för Region Gotlands olika tjänster och förvaltningar. Fredrik Gradelius gjorde sin inställning klar:
"Jag står bakom denna förflyttning som görs och förändring av bibliotekens sätt att arbeta, jag tycker det finns bra potential med biblioteken exempelvis som service-punkter."
Cheferna slutar men agendan för biblioteksverksamhetens kulturrevolution ligger av allt att döma fast. Frågan är om denna går förverkliga på ett sätt som medarbetarna kan omfamna eller åtminstone tolerera, eller om just denna förändring var mycket viktigare än chefskapet och personfrågorna för konflikterna inom verksamheten. I så fall kommer konflikten att blossa upp fler gånger.