Fjärilseffekten, eller måsvingeeffekten, bygger på en teori att en marginell påverkan i en del av ett system kan få stora och oförutsägbara effekter någon annanstans.
Många samband har forskarna koll på men att vi har sånt som försiktighetsprincip och prioriterade mål för bevarande av mångfald beror inte bara på att det är bra att det finns olika arter, utan just för att vi inte vet helt säkert hur allt hänger samman.
Ett ekosystem inkluderar alla arter inom ett avgränsat naturområde av en viss typ, som en äng eller en skog, men det omfattar också alla sätt som arterna i det systemet påverkar varandra.
Om en till synes obetydlig lav eller insekt skulle försvinna, skulle det kunna betyda att ett helt ekosystem faller samman. Det kan så klart överleva genom att hitta nya sätt att samverka men hur långt är vi beredda att testa dessa gränser?
Om ett litet ekosystem fallerar, hur påverkar det planeten i stort? Var finns den avgörande länken?
I dag den 3 mars uppmärksammas Världsdagen för natur- och djurliv, en årligt återkommande temadag instiftad av FN för att "påminna jordens befolkning om vikten av skogar, djur och naturliga ekosystem som inkomstkälla för människor och samhällen".
Inte minst viktigt i tider när regeringsbärande partiers klimatpolitik går ut på att det inte finns någon klimatkris.
Att planeten pallar för enorma påfrestningar har den bevisat, många gånger om. Olika arter har dött ut, nya har kommit till. Allt betyder inte katastrof utan även förändring.
Det som är konstaterat är att klimatförändringarna har påverkats, och påverkas fortsatt, av mänsklig inverkan. Utsläppen från mänsklig verksamhet av alla de slag leder till en uppvärmning av planeten som annars inte skulle förekomma.
Om uppvärmningen fortsätter i samma takt leder den till väldigt stora påfrestningar utifrån hur vi lever i dag. Och var. Nya delar av planeten kommer att bli obeboeliga och extremväder kommer att leda till förflyttningar av människor.
En mänsklig verksamhet som vi vet påverkar planeten rakt mot katastrof är avverkningen av regnskog i enorma format. Det är helt obegripligt att det pågår, trots att vi vet vad det leder till.
Så länge efterfrågan på palmolja är stor kommer regnskog att skövlas för att ge plats till plantager som kan leverera billig vegetabilisk olja. 92 procent av hela världens samlade förbrukning av palmolja kommer från Indonesien och Malaysia.
Här riskeras klimatet men också orangutangen. Och Sverige bidrar till det.
Trots vetskapen om vad palmoljeplantagerna har för konsekvenser importerar Sverige årligen mer än 103 000 ton palmolja för att användas i både livsmedel och rengöringsmedel.
Det är lätt att känna vanmakt som enskild människa i dessa sammanhang men här finns något verkligt konkret att bidra med: sluta köpa produkter som innehåller palmolja som inte är ekologisk eller RSPO-certifierad.
Fjärilseffektens ursprung är en liknelse som den amerikanska meteorologen Edward Lorentz använde i en föreläsning på 1970-talet för att förklara att små orsaker kan få extremt stora verkningar på väderförhållanden, hur en fjärils vingslag i Amazonas kan skapa en orkan i Texas.