Samtidigt som det utlovade elstödet börjat betalas ut till både de som behöver det och inte, aviserar kommuner och regioner om neddragningar i välfärden.
De allmänt ökade kostnaderna drabbar givetvis även den offentliga ekonomin. Här har regeringens insatser än så länge inte varit på agendan. Ingen minister eller partiledare har med samma emfas som för sänkta klimatambitioner, hörts för att stödja kommunerna och regionerna och den svenska välfärden.
Sveriges kommuner och regioner (SKR) rapporterar att de flesta regioner och var sjätte kommun budgeterar med underskott och att förutsättningarna försämras kraftigt 2024. Man efterlyser besked från regeringen för att minska risken för nedskärningar.
Skulle inga ytterligare åtgärder vidtas som minskar eller kompenserar kostnaderna hamnar kommunernas och regionernas sammantagna underskott på cirka 28 miljarder kronor.
Region Gotland har som bekant lagt en budget med ett planerat minusresultat på 135 miljoner, pengar som tas ur den så kallade utjämningsreserven. Alla partier står bakom budgeten, något som beskrivits som unikt men det har hänt förr. Till exempel 2015 då allianspartierna avstod från egna budgetsförslag för att visa enighet i det pressade ekonomiska läget.
När budgeten slutligt ska klubbas i november kan läget ha förändrats. Förhoppningsvis har regeringen då kommit fram till att kommunerna och regionerna måste kompenseras. Risk finns också att läget förvärrats rent allmänt så att minusresultatet har ökat.
Regionrådet och moderaten Andreas Unger är "till 98 procent säker på att vi (regionen) hittar andra vägar" än en skattehöjning. Men de uppdrag som givits till tjänstemännen för att klara det svåra läget är: "resultatutjämningsreserven, försäljningar eller skattehöjning".
Resultatutjämningsreserven är använd, vad som finns att sälja i form av fastigheter återstår att se, men sen kommer den näst på tur: skattehöjningen. Om inte den M-ledda och SD-styrda regeringen lyssnar på sina partikamrater i kommuner och regioner.
De stora satsningarna på att stoppa gängens framfart är viktig. Men om man i andra änden tvingas montera ner resurser i skolan så hjälper det sannolikt inte hur många våningssängar man än sätter in i fängelserna.
De flesta med insyn och kunskap pekar på just skolan, att den snarare behöver stärkas för att bryta gängens rekryteringsmöjligheter av barn till sin verksamhet. Oavsett det ansvar som ligger på andra än just skolan i det avseendet, är det en plats där bäst livschanser ges till barn och unga.
KAPPELSHAMN
Blev uppmärksammad på att bilden från Kappelshamns hamn som illustrerade gårdagens ledare var inaktuell då byggnaden på bilden är riven sedan flera år.