Över 100 miljoner människor är på flykt. Det meddelade FN-organet UNHCR härom veckan. Det är största antalet någonsin. Det är kriget i Ukraina, med nu cirka sju miljoner på flykt från landet och runt sju miljoner inom landet, som har fått mängden flyktingar att öka till en historiskt hög nivå. Krig, våld och förföljelse är de vanligaste orsakerna till att människor flyr. Krig och konflikter finns på flera ställen i världen. Och en lång rad länder är diktaturer som förtrycker den egna befolkningen.
Sverige är ett av de länder som bidrar med mest pengar till FN och dess olika organ, i relativa tal och absoluta. De förra är i relation till vårt lands rikedom mätt i storlek på bnp, det som produceras i varor och tjänster i landet. Sverige försöker också hålla sitt bistånd till utvecklingsländer på en nivå av en procent av bni, brutto national intäkten, ett mått som liknar bnp.
Flera konflikter som människor har flytt från har blivit långvariga. Striderna i Syrien de senaste drygt tio åren har lett till att många flytt till grannländer och där hamnat i stora läger. Och den auktoritära regimen i Mayanmar, före detta Burma, har agerat så att många tvingats fly från det landet, bland annat till Bangladesh. Det i sin tur är ett land med både många fattiga och många som lever i låglänta områden som riskerar att översvämmas, på kort sikt i oväder och på längre sikt till följd global uppvärmning. Från länder som Afghanistan, Venezuela och Sydsudan har många flytt.
Det är beklagligt att det finns så många diktaturer och länder som förtrycker och för krig och därmed ger upphov till flyktingar och lidande för människor. Bästa lösningen på flyktingfrågan är förstås att krigen och förtrycken upphör så att människor på flykt kan återvända till sina hemländer och ursprungliga hem och leva i fred där.
Av de cirka hundra miljoner flyktingarna är knappt 50 miljoner flyktingar utanför sitt hemland och drygt 55 miljoner är flyktingar inom sitt hemland. I fallet med Ukraina har folk både flytt från landet och inom det. I det senare fallet främst från de delar av Ukraina där det är strider.
De senaste månaderna har många varor blivit dyrare i hela världen. Energi, som el och fossila bränslen, har stigit i pris. Det har lett till dyrare transporter och att en stor mängd varor som transporteras blivit dyrare. Även livsmedel har blivit dyrare. Det har också blivit mindre utbud av vissa livsmedel, som spannmål, till följd av kriget i Ukraina. Det har lett till dyrare spannmål.
Och om mängden pengar i bistånd, för bland annat flyktingar, är ofta oförändrat så räcker det till att köpa in mindre livsmedel. De mest utsatta i världen, flyktingar och fattiga i utvecklingsländer, som redan har det svårt riskerar därför få det ännu svårare.
Gällande flyktingar i andra länder går det att tycka att andra länder som gör mindre än Sverige, mätt i anslagna resurser, borde göra mer. Så går det också att tycka gällande bistånd till utvecklingsländer. Även en del rika länder borde kunna bidra med mer både för att hjälpa flyktingar och fattiga i länder med låg utvecklingsgrad.
Flyktingar, liksom fattiga personer i fattiga länder, har också problem med hälsan. Mediciner och hälsovård behövs för flyktingar och andra som är utsatta, särskilt barn. Men det kostar och måste finansieras av internationella organisationer. Med senaste tidens fördyrningar ökar också priset på många läkemedel och utrustning för hälso- och sjukvård.
Frågor runt flyktingar och utsatta och fattiga i världen hamnar lätt i skymundan och tas inte upp så mycket av partier och politiker. De ämnena drar sällan röster inför val. Vikten av att lindra problemen för flyktingar, via internationella organisationer eller ideella insatser, förtjänar ändå att påtalas. Tyvärr går det att göra mer även om mycket redan görs.