Storleken på Sveriges befolkning för 2020 (31/12) meddelades av Statistiska centralbyrån, SCB, måndag 22/2. Ökningen var den lägsta på 15 år. Orsaken till det verkar vara coronapandemin, på flera sätt.
Ett är att dödligheten var högre än ett genomsnittligt år, med nästan åtta procent fler döda än snittet för 2015 till 2019. Ser man på skillnaden mellan 2019 och 2020 dog nästan 10,5 procent fler, vilket var 9 358 personer fler. 98 124 dog under 2020.
Det andra sättet var att invandringen var lägre än på länge. Det var den delvis till följd av att det har varit svårare att resa mellan länder när många av dem haft nedstängda samhällen, och även haft stängda eller hårdbevakade gränser.
Sveriges befolkning ökade med 51 706 invånare eller 0,5 procent, till nästan 10 380 000 (705 ifrån den nivån). Det var den lägsta ökningen sedan 2005.
Det som är invandringsöverskottet är skillnaden mellan invandring och utvandring. Den skillnaden minskade med nästan 51 procent mellan 2019 och 2020. Invandringsöverskottet för 2020 blev 33 581, vilket var skillnaden mellan drygt 82 000 invandrade och cirka 49 000 utvandrade.
Födelseöverskottet är skillnaden mellan födda och döda. Den skillnaden minskade mellan nämnda år med nästan 42 procent, till följd av fler döda samtidigt som födelsetalen var ungefär samma de två åren.
Gångna året var det främst bland äldre, och särskilt män, som dödstalen var högre än tidigare år. Det kan vara en coronaeffekt.
Folkmängden minskade i en del län mellan 2019 och 2020, vilket gick emot den nationella ökningen. Landets ökade befolkning kom främst i län med storstäder och några län till som har universitetsstäder.
Västra Götaland ökade med över 8 500 invånare. Göteborgs ökning var nästan 3 800. Skåne län ökade med 11 500. Malmö stod för nästan 3 800 av det. Universitetsstaden Lund ökade med tusen invånare. Stockholms län ökade nästan 15 000, men kommunen Stockholms ökning var bara knappt 1 500.
Umeå är en universitetsstad och bidrog till att Västerbottens län ökade i Norrland. Drygt 1 400 ökade länet med. Drygt 1 300 av det var Umeås folkökning. Ökade gjorde befolkningen även i Jämtlands län. Men i Norrbottens län och Västernorrlands län minskade befolkningen. I Gävleborgs län ökade befolkningen, men med bara 120 invånare.
290 invånare färre blev det för Dalarna, medan Värmland ökade med 471. Folkökningen i Karlstad, på drygt 900 invånare, var avgörande för det.
Län som Dalarna, Värmland och de i Norrland har kommuner som är bruksorter som haft tapp i befolkningen 2020. De residensstäder som ofta har universitet och högskolor i de länen ökar sin befolkning. Många län har också någon kommun, eller några, som är attraktiv som brukar hålla befolkningsnivån bra eller öka. Men ökningar i dem är ofta så små att de inte bidrar så mycket till invånarantalets förändring i länet.
En coronaeffekt, att många flyttat till vissa kommuner som har mycket landsbygd, i och med coronapandemin har kunnat observeras. Gotland ökade för övrigt med 438 till 60 124 invånare.
Att öka i befolkning är bra för en kommun. Ett skäl är att statsbidrag till kommunen ges utifrån invånarantal. En del andra fördelar finns också, som att fler invånare ger kommunen större underlag för näringslivet och större arbetsmarknad. Kommuner vill därför gärna öka i befolkning.
Minskad befolkning riskerar att ge en kommun en nedåtgående spiral med mindre storlek på ekonomin, mindre skatteintäkter, lägre statsbidrag och svårare att finansiera kommunens verksamheter, som skola, barn- och äldreomsorg med mera.