Ukraina behöver mer vapen och Putin hårdare sanktioner

De senaste dagarna har Ryssland i större utsträckning attackerat det ukrainska elnätet.

När vintern närmar sig innebär det att Ukraina riskerar ännu en dimension av den humanitära kris som redan råder i krigets kölvatten. Därför måste vi i resten av Europa måste fortsätta skicka vapen och ekonomiskt bistånd.

När vintern närmar sig innebär det att Ukraina riskerar ännu en dimension av den humanitära kris som redan råder i krigets kölvatten. Därför måste vi i resten av Europa måste fortsätta skicka vapen och ekonomiskt bistånd.

Foto: Natacha Pisarenko

Ledare2022-10-31 06:15
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

När vintern närmar sig innebär det att Ukraina nu riskerar ännu en dimension av den humanitära kris som redan råder i krigets kölvatten. Därför måste vi i resten av Europa nu inte tappa greppet. Vi måste fortsätta skicka vapen, ekonomiskt bistånd och hjälpa Ukraina att bygga upp sitt land igen.

Under Ulf Kristerssons regeringsförklaring återupprepades löftet om ”överföring av mer kvalificerade vapensystem”. Mer materiel är avgörande för att Ukraina ska kunna vinna mot Ryssland. 

Trots den breda enigheten i riksdagen har det ännu inte satts ihop nya vapenpaket till Ukraina. Givet den breda enigheten borde det kunna ha utförts av övergångsregeringen i samråd med Ulf Kristersson som var den givna regeringsbildaren redan på valnatten. 

Det är väldigt bra att vallöftet i alla fall har lyckats överleva och ta sig in i regeringsförklaringen, det ger en tydlig signal att den nya regeringen ser detta som en prioriterad fråga. 

Så till frågan om innehållet. Ett nytt stödpaket till Ukraina måste inte bara innehålla vapen och annan militär materiel, det måste också innehålla ett större ekonomiskt bistånd och även humanitära insatser som kan mildra effekterna av Rysslands attacker på den ukrainska energiförsörjningen. 

Som har sagts av många sedan kriget började för åtta månader sedan, så slåss inte Ukraina bara för sin egen frihet, de slåss också för vår frihet. Om Ryssland kan förändra Europas gränser med vapenmakt sätter det hela det internationella ramverket som vår säkerhet och frihet är byggd på i gungning. 

Det får helt enkelt bara inte ske och det finns inget som borde vara högre prioriterat än att upprätthålla och vidmakthålla den säkerhetspolitiska linjen.

Ryssland är inte bara i krig mot Ukraina. Ryssland för också ett hybridkrig mot resten av Europa. För oss i Sverige såg vi för någon månad sedan sabotage mot gasledningarna i Östersjön, precis på gränsen till svenskt och danskt territorium. 

Den 21 oktober ”skadades” internet- och telefonkablarna till Shetlandsöarna. I Norge har drönare flugits runt flygplatser, samtidigt greps en son till en av Putins oligarker för att ha flugit drönare över Svalbard. 

Hela tanken med hybridhot mot oss och västvärlden är att de ska vara svåra att härleda till Ryssland eller att de inte går att bevisa att det bortom allt rimligt tvivel är Ryssland som har begått handlingarna. Det finns dock ingenting som tyder på att Ryssland inte är den verkliga aktören bakom den hybridkrigföring som pågår.  

Om vi har lärt oss något av de senaste tio åren borde det vara att vi måste ta i med hårdhandskarna mot Ryssland redan från dag ett. 

Varje “incident” måste ge kännbara konsekvenser för Putin och hans kumpaner. Det första och främsta vi kan göra för att stoppa detta är att fortsatt beväpna Ukraina. Ju fortare Ryssland förlorar i Ukraina desto fortare kommer hoten mot vår infrastruktur att försvinna. 

Vidare borde sanktionerna fortsätt att trappas upp. För varje gång Ryssland försöker att klippa en kabel, sabotera gasledningar eller störa energiutvinning måste hårdare sanktioner införas. Nu måste vi sätta “ännu hårdare” mot hårt.

GOTLÄNNINGEN

Det här är en ledare från Gotlänningens ledarsida, oberoende centerpartistisk.