Det sägs att de viktigaste besluten tas då ingen uppmärksammar dem. Mitt under julstressen då de allra flesta var upptagna med att griljera skinkor, inhandla klappar och hänga pynt i granen så tog regeringen ett avgörande beslut.
Informationen skickades ut den 22 december - att de valt att avskaffa stödet till civilsamhällesorganisationer som arbetar för fred och nedrustning. Det kan bara tolkas som att regeringen inte anser att fred är viktigt.
Medlemskapet i Nato skulle ses som en fredsgivande möjlighet – ett sätt för Sverige att försvara sig mot Ryssland, snarare än för att ingå i krig. Något som de allra flesta svenskar – även om de inte håller med – kan ha förståelse för. Trots kritiska röster i och med att medlemskapet innebär att vi kan komma att behöva stötta andra medlemsstater i konflikter så är det många som känt att det ändå var den tryggaste möjligheter. Efter att Putin startade sitt fullskaliga krig mot Ukraina var det många som kände sig rädda och även om instruktioner om att köpa vevradio, bunkra upp med vattendunkar och konserver hjälpte lite, så hjälper fred desto mer.
Att vilja leva i en värld fri från krig är ingenting som ska tyckas vara särskilt kontroversiellt. Vi ser hur barnen i Gaza har det och önskar inte det för någon. Samtidigt rustar världen upp och det är nog bara en tidsfråga innan en ännu större konflikt kommer bryta ut. Att då regeringen går och skär ned på de organisationer som arbetar för att säkerställa fred i världen är bisarrt.
Organisationen Svenska läkare mot kärnvapen ser regeringens agerande som ett syftet att tysta röster för fred, säkerhet och nedrustning. Stödet från regeringen utgör cirka fyrtio procent av deras totala budget. Även Svenska Freds har gått ut och menar att det är en riktad attack mot kritiskt granskande röster. Svenska Freds har som Sveriges största fredsorganisation varit den största mottagaren av stödet.
Men utrikesminister Tobias Billström hävdar att beslutet handlar om att stötta Folke Bernadotteakademien i större utsträckning så de kan göra ett mer renodlat arbete snarare än att stötta fredsrörelsen. Stödet ska i stället gå till andra länder snarare än till organisationer som är verksamma i Sverige.
Men att besluta om detta då statligt stöd till svenska fredsrörelsen funnits sedan slutet på 1920-talet är ett väldigt dåligt beslut, som görs kring jul för att minska på de negativa reaktionerna. I hopp om att många missar nyheten. Men så lätt kommer regeringen inte undan med att förstöra ansträngningar för fred.
Det svenska civilsamhället har en stark roll i många frågor. Det är en integrerad del av ett demokratiskt samhälle. Flertalet utredningar visar också att civilsamhällets roll i att granska makthavare är oerhört viktig.
Den rollen bör också gälla freds- och nedrustningsfrågor. Men det är klart – det blir lättare att komma undan med dumma beslut desto färre organisationer som kan granska en.
Att skära ned på bidragen innebär att organisationer kommer behöva säga upp personal. Och utan personer som får ersättning för att lägga tid på granskningar så är det lätt att komma undan. Det är känt sedan länge att tid och pengar aldrig räcker till inom civilsamhället. Och det vet regeringen om. De är inte dumma. Även om det är ett heldumt beslut.
Regeringen kan försöka tysta fredsrörelsen bäst de vill, men man glömmer en viktig detalj. Att ideella krafter alltid finns och att det är många som aldrig kommer låta sig tystas. Med eller utan bidrag.