Vet inte hur överraskande det är egentligen. Men det är illavarslande om Försvarsmakten hädanefter inte behöver göra mer än harkla sig, för att olika aktörer ska backa från sina planer. Dessutom med konsekvensen att det planerade blir sämre för fler inblandade.
Ända sedan 1954 har strömmen från fastlandet kommit i land vid Ygne i Västerhejde. Platsen har blivit synonym med Gotlandskabelns landfäste. Men när Svenska Kraftnät tidigt i våras drog i gång sin dialog med myndigheter om de nya elkablarna mellan Gotland och fastlandet, så stötte de på patrull. Oenighet uppstod direkt när Försvarsmakten satte sig på bakhasorna och spjärnade emot. Militären vill inte ha fler kablar i Västerhejde. Och nu verkar Försvaret slippa det. Trots att både region och länsstyrelse anser att Ygne är den bästa platsen.
Svenska Kraftnät lägger sig platt efter försvars-harklingen och försöker inte ens pröva den väg som fler förordade.
Det är klent. För att inte säga patetiskt. Svenska Kraftnät tar inte striden med Försvarsmakten.
– Försvarsmaktens yttrande väger väldigt tungt. Om de yttrar sig att det är risk för påtaglig skada på sitt riksintresse, då skulle vi inte få tillstånd för vår ledning. Så det är inte ett alternativ att gå i land vid Ygne, säger Charlotta Lindqvist på Svenska Kraftnät till P4 Gotland.
Nej i stället ska fler människor på sträckan Gnisvärd – Stenkumla beröras och fler markägare släppa till mark – offra skog - för nya ledningsgator. Maktfasoner.
Enligt Gill Hermansson Wolff på Försvarsmakten hotar de två nya elkablarna riksintresset Tofta skjutfält, både i anläggningsfasen när kablarna läggs på havsbottnen och när det blir dags för underhåll. Det blir svårt att skjuta skarpt ut över Östersjön.
– Det skulle innebära inskränkningar i den verksamheten, sade hon i radion.
Skulle inte strömförsörjningen av Gotland vara ett grymt stort lokalintresse, av betydelse för varenda invånare, likväl som Tofta skjutfält är ett riksintresse? Skulle det inte gå att samexistera om fler kablar till samma ställe, där kablar redan finns?
Nu ser det istället ut att bli ledningsgator söder om skjutfältet från norra Gnisvärd och 270 fastigheter berörs. Att jämföra med ett 80-tal om kabeln gått mellan Ygne och Stenkumla istället.
De flesta är överens om att ”den tredje elkabeln” är oerhört avgörande för Gotlands framtid och utveckling. Politiker i alla möjliga färger har talat sig, alldeles glödgade i munnen, varma för behovet av mer el.
I början av november blir det öppet hus i Stenkumla bygdegård. Jag tror på fullt hus när folk får tycka till.
Jag missunnar inte militärerna att öva. Men, på riktigt, måste de kunna göra det precis hela tiden? Tofta skjutfält framhålls ju redan som världsunikt, typ. Makalösa möjligheter att skjuta skarpt ut över havet och dåna och bullra på ett sätt som kanske inte vore möjligt överallt. 180 graders utsikt över vattnet, liksom. Är det då så omöjligt att sikta och rikta åt ett annat håll? Måste det nu prompt skjutas skarpt just när Svenska Kraftnät ska leverera det som så hett stått i eldskrift på alla politikers önskelistor som något av det mest avgörande för Gotlands framtid?
Och om det i en framtid skulle behövas underhåll; kan inte samma pakt få gälla – som nu? Ett: ”Vi skjuter inte just då". Det hade varit ödmjuka snälla ord från en hård myndighet som i övrigt förtjänar vår respekt för att vara beredd att försvara oss om så behövs. Men vi behöver ström också.
Vi har hört hur Försvarsmakten velat stoppa installation av solceller på en privatpersons lagårdstak på grund av ”solblänk”. Jag har hört vindkraftsentreprenörer räkna bort stora lämpliga blåsiga områden med orden; där går aldrig Försvaret med på några snurror.
Det vore tråkigt om Försvarsmaktens hittills uppvisade hållning får den effekten; att liv och leverne på Gotland blir svårare. Det är aldrig roligt att ligga under en blöt filt. Det släcker lågan på Gotland. Om småhus, solceller och vindkraftsutbyggnad fortsatt ska bromsas genom att försvaret hela tiden spelar ut riksintresse-kortet så riskerar Gotlands utveckling och inflyttning att göra en, om inte tvärnit så, inbromsning.
Låt oss hoppas att främmande makt inte väljer att landstiga mitt under näsan på Gotlands regemente där på Gotlands västkust. Men jag tror inte att de behöver skjuta 365 dagar om året. Inte åt alla håll. Det måste väl gå att få lägga ett par sjökablar i lugn och ro. Och så kan de ta till vapen igen.
Man måste inte visa musklerna bara för att man har dem.