Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) sade under sitt besök på Gotland häromdagen att:
– Jag blev förvånad över Trafikverkets rapport.
Varför då? Det var ju regeringen som gav Trafikverkets utredning de förutsättningar som den utgick ifrån. Instruktionen var att trafiken inte ska vara dyrare än i dag och att den ska generera noll utsläpp. Hur skulle det kunna generera något annat än förslag om en sämre trafik som dessutom blir dyrare för resenärerna? Regeringen fick det svar som den ropade efter.
Men nu låter Tomas Eneroth som om Trafikverket agerat i strid med regeringens önskemål. Frågan är hur mycket hans ord är värda när han framställer det som att regeringen kan acceptera ökade kostnader för färjetrafiken och att tillgängligheten till och med ska förbättras? Lika mycket som olika partiföreträdares utfästelser om vägpriser i Gotlandstrafiken? När ord ska omsättas i handling har dessa utfästelser lämnat noll avtryck.
Tomas Eneroth agerar som en minister som hoppas att frågan ska hamna i någon annans knä innan den ska avgöras. Så blir det förmodligen också.
Den goda nyheten är väl att Gotlands reaktion på utredningen uppenbarligen kan påverka utfallet. Det blir svårt för en regering, oavsett hur den är sammansatt, att genomföra förändringar i färjetrafiken som är tydligt negativa för Gotland.
Till dessa möjliga negativa förändringar hör, menar jag, förslaget om statligt ägda färjor.
Om färjorna redan var statliga så skulle en överfart fortfarande ha tagit minst fem timmar och ön hade varit en avfolkningsbygd.
Enligt Tomas Eneroth är statligt ägda färjor inget "självändamål", men det säger ju egentligen inte något om huruvida regeringen anser det vara en bra idé eller ej. Möjligen är det hoppingivande att Eneroth "välkomnar industriella konsortier och andra för att vara med och se till så att vi får moderna, snabba och hållbara förbindelser".
I ett annat ämne så laddar en rad olika organisationer för att bekämpa den tillfälliga undantagslag som riksdagen stiftat för att förhindra en kris orsakad av brist på cement. Till dessa organisationer hör Urbergsgruppen som berättat för Helagotland hur man ämnar vända sig till EU för att klaga på lagen som man anser strider mot grundlagen och mot EU-rätten.
De flesta av oss är väl eniga om att cement är en vara som behövs, även om vi kan vara oeniga om var kalken ska brytas och omfattningen av brytningen och cementkonsumtionen.
Jag har tidigare skrivit om hur Urbergsgruppen i detta avseende är irrelevant. Till Urbergsgruppens dogmer hör att man ska förhindra koncentrationsökning av ämnen från berggrunden i naturen. Organisationen är så vitt jag kan förstå per definition mot alla former av kalkbrytning för cementtillverkning.