Det socialdemokratiska kommunalrådet i Botkyrka, Ebba Östlin, har hamnat i onåd hos sina egna. Enligt Östlin beror det på att kommunen stängt ABF:s fritidsgårdar efter att de använts som samlingslokaler för gängkriminella. ABF väckte misstroende mot Östlin och ett femtiotal individer, en del av dem med kopplingar till det kriminella nätverk som blivit husvilla, löste medlemskap och kuppade ut Östlin. När cirkusen uppmärksammades hävdade Östlins belackare att det egentligen handlade om hennes ledarskap. Må så vara, men det är udda att ABF lyckats tända det socialdemokratiska gräsrotsengagemanget hos kriminella gäng.
Oavsett riktigheten i alla anklagelser är ståhejet i Botkyrka en väckarklocka som bör stämma till tanke. Det går att kapa demokratiska organisationer. Därför är det viktigt att politikerna minns att lojaliteten bör ligga hos väljarna. Inte hos partiet, den goda stämningen eller den egna karriären. Fel är fel och måste bekämpas.
Den socialdemokratiska rörelsens agerande i frågan lämnar därför märklig smak i munnen. Istället för att resolut ta tag i saken försöker man tysta ner, släta över och ifrågasätta Östlin. På ledarplats i tidningen Arbetet redovisar Daniel Swedin en rad obekräftade negativa omdömen om Östlin, och när ledarsidorna i Svenska Dagbladet och Expressen skriver om hur S infiltrerats av gängkriminella fokuserar Aftonbladet på Ebba Busch. Socialdemokraterna och rörelsen runtomkring måste visa att de kan bättre än såhär.
Det här visar också varför fler vanliga människor behöver engagera sig politiskt. Det måste finnas tillräckligt många goda krafter som håller emot. Det kan till och med handla om så lite som att gå på medlemsmötena. För det är trots allt skillnad på demokratin vi alla värnar och medlemsdemokrati. Tyvärr är det troligt att risken att hamna i onåd hos kriminella har motsatt effekt, och att ännu färre engagerar sig politiskt. Det är å andra sidan inte heller helt oproblematiskt att stå på god fot med gängkriminella. Om Östlin faller kommer efterträdaren begränsas av misstanken att denne står i skuld till kriminella, eller än värre misstänks själv vara kriminell.
Framförallt landsbygdskommunerna bör ha Botkyrka i åtanke. Kan kriminella ta över partier i Botkyrka med 95 000 invånare och som ligger bredvid landets huvudstad, hur lätt är det då inte att ta över en mindre kommun med färre förtroendevalda och en betydligt mycket sämre medial bevakning?
Att ta över kommuner är ju ett alla tiders sätt att använda det allmännas muskler för att bedriva maffiaverksamhet. För att få utskänkningstillstånd behöver man inte bara betala förvaltningen för handläggningen, utan även några i nämnden. Verktyg för att skydda vårt samhälle blir i fel händer vapen som skadar det.
Det är därför dags att de politiska partiernas företrädare slutar måla ut fullt legitima motståndare som hot mot demokratin, och istället ser till att hålla rent i de egna leden och inte låter kriminella infiltrera de institutioner vårt samhälle vilar på.