I kommunerna Norrtälje, Huddinge, Upplands-Bro och Göteborg planerar skolkoncernen öppna nya skolor. Vid tidigare etableringar har skolkoncernen hävdat långa köer som tillräcklig motivering till att det finns ett elevunderlag. Nu gör Skolinspektionen en annan bedömning och säger att det behövs en mer grundlig analys och den ska inkludera en prognos av framtida elevkullar.
Att IES har tillåtits kringgå byråkrati kan tyckas vara absurt och att det nu sker en uppstramning. Men det handlar också om godtycke i båda leden. Först ett snabbspår som sedan dras undan. Flera av skolorna har redan börjat byggas och nu väntar överklagan eller en ny ansökan till Skolinspektionen. Villkoren ändrades under pågående process.
Mönstret känns igen. Offentlig verksamhet vadar i detaljerade regelverk som när det kommer till kritan inte är lika viktigt om alla sköter sig. Skötsamhet har dock blivit en bristvara på många sätt i skolsektorn.
IES ställer krav och uppskattas av föräldrar som ivrigt ställt sig i kö för att ordna en plats åt sina barn. Kvalitén på andra skolor har fallit. Vad det beror på är komplicerat. Att skylla allt på vinstutdelning är dock absurt, när en så försvinnande liten del av alla resurser berörs.
Vinst i offentlig verksamhet rör upp känslor. Men bara en liten extrem grupp på vänsterkanten drar det till sin spets och utmålar bolagen som fiender att fördriva ut ur systemet. Allmänheten uppskattar skolorna men stör sig på ekonomin bakom det hela.
Om friskolornas belackare får blanda korten fritt kommer snart det fria skolvalet inte vara lika fritt. Etableringen av nya skolor behövs om efterfrågan ska mötas och bolagens fortlevnad är en förutsättning för många av de barn som nu går i dessa skolan. Men upprördheten över ett alltmera dysfunktionellt system behövs också tas på allvar.
Krånglig byråkrati kan i längden inte hanteras med genvägar. Lika väl som framgångsrika skolor inte bör bestraffas. Däremot behöver kraven göras tydliga och systemet med skolpeng ses över.
Skolinspektionen har ett viktigt uppdrag att granska och reglera skolor som missköter sitt uppdrag. Problemet är inte att uppskattad skolform etablerar sig på fler orter utan att snarare att det finns ett djupare problem. Misskötsel och kravlöshet har fått förekomma alldeles för länge.
Om Skolinspektionen blir strängare i sin tillämpning kanske faktiskt kan bidra till en positiv utveckling. Delar av regelverket håller visserligen inte och konsekvenserna är uppenbara. Men det är upp till riksdag och regering att se till att det ändras.
Överlag behöver de normer som efterfrågas och goda resultat belönas. Men blir inte av om debatten handlar om en konflikt mellan de som är för och de som är emot skolbolagens existens. Det fria skolvalet kommer annars avvecklas bakvägen.