Redan innan pandemin slog till var resurserna till välfärden i hetluften. Satsningarna på 35 miljarder som den S-ledda regeringen gjorde på kommuner och regioner under förra mandatperioden har fortsatt och ökats på. Partier som tidigare varit restriktiva med att dela ut statsbidrag till kommuner och regionen ville plötsligt dela ut betydligt mer än regeringen. I början av 2020 ville regeringen satsa 5 miljarder kronor på kommuner och regioner, utöver de redan budgeterade 10 miljarderna. Något som en samlad opposition överraskande nog fyllde på med nära 2,5 miljarder. För Gotlands del innebar de nya välfärdssatsningarna att regionen fick ett tillskott på 74 miljoner kronor. Men vi ska även komma ihåg de förändringar som gjordes i det kommunala utjämningssystemet som innebar att regionen fick omkring 90 miljoner mer än 2020 års beslutade rambudget.
Men regeringens satsningar på välfärden stannade inte där. Coronapandemins framfart fick regeringen att öppna plånboken och satsa ytterligare 21 miljarder i två paket i april och maj. Något som gav Region Gotland ett tillskott på ytterligare 121 miljoner kronor. Regeringen har dessutom lovat att stå för alla coronarelaterade kostnader som kommuner och regioner får och även offentliga arbetsgivare blir kompenserade för sjuklöner under pandemin. Från beslutet om regionens budgetramar våren 2019 till maj 2020 har Region Gotland fått statsbidrag på över 285 miljoner kronor för 2020.
Coronapandemin fick även till följd att ljuset hamnade på vård och omsorg. Anställda inom både sjukvården och omsorgen har fått slita för att minska följderna av pandemin, men med helt olika förutsättningar. Den svenska sjukvården var när pandemin slog till i världsklass, även om det initialt saknades både skyddsmaterial och medicinsk utrustning som exempelvis respiratorer. Sjukvården led visserligen av både brist på specialister som låg bemanning, men de som fanns att tillgå var välutbildade och erfarna. Sjukvården fick allt fokus och det var till sjukvården som skyddsutrustningen prioriterades. Medan sjukvårdens personal hade det bra förspänt var det sämre ställt med omsorgens anställda. Årtionden av systematiska neddragningar hade försatt omsorgen i ett tufft utgångläge. En kultur där timanställda och vikarier var en stor andel av de anställda medförde en generell brist på kompetens. De strukturella bristerna hade också medfört att det sparats in på skyddsutrustning, vilket inte blev bättre av att sjukvårdens behov prioriterades. Med dessa förutsättningar hade man ansvaret för att skydda våra äldre och de flesta inser nu i efter hand att det var ett omöjligt uppdrag. Men de anställda inom omsorgen gör trots de minst sagt dåliga förutsättningarna ett heroiskt jobb, precis som kollegorna inom sjukvården, vilket borde uppmärksammas mer än det gör.
När jag går igenom 2020 är det svårt att inte nämna presidentvalet i USA. Valet som var av stor betydelse för hela världen blev en rysare. Skulle Trump sitta kvar en period till med de följder det skulle kunna få för bland annat klimatarbetet eller skulle Biden gå segrande ur striden? Den frågan blev inte helt klar förrän elektorernas röster offentliggjordes den 14 december, nästan sex veckor efter själva valdagen. Orsaken till att valutgången var osäker så pass länge handlade om den sittande presidentens ovilja att godta valförlusten. Så här i nyordens tid skulle man väl också kunna hitta en ny betydelse för gamla ord som vi knappt använder. Det jag tänker på är det svenska ordet trumpen som mycket väl skulle kunna användas på personer som fortsättningsvis beter sig som Donald Trump.
I och med att jag jobbat hemifrån under pandemin fick jag möjlighet att följa presidentvalet via CNN. Wow, vilken bevakning och vilken kunskap om minsta lilla valdistrikt. Jag skulle inte bli ledsen om någon av nyhetsredaktionerna i Sverige tog ett lika stort grepp om de svenska valen som CNN gjorde under presidentvalet. Det skulle vara mycket intressant att få lite historik kring små valdistrikt och hur valresultaten just där sett ut under en längre tid och vad det inneburit för valresultatet i stort. Problemet är väl att de svenska valsedlarna räknas så mycket fortare och valresultatet på i det närmaste är klart redan på valdagskvällen. Men varför inte ha ett upplägg som liknar CNN där man kan göra små inslag från olika landsdelar under veckan efter valdagen. Jag hade garanterat suttit klistrad framför TV:n.
Det var vad jag hade att komma med just nu i den här tillbakablicken på 2020. Ett år där välfärden hamnade i fokus.