Fransson: "Hittills har regionen VG i pandemihantering"

I höstas fick en extern oberoende part uppdraget att utreda Region Gotlands hantering av Coronapandemin och nu är rapporten klar.

Regiondirektör Peter Lindvall får stå som exempel för regionanställda som gjort ett bra arbete under coronapandemin.

Regiondirektör Peter Lindvall får stå som exempel för regionanställda som gjort ett bra arbete under coronapandemin.

Foto: David Skoog/arkiv

Ledare2021-03-25 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Rapporten från Ramboll Sweden AB, är en rätt intressant läsning och visar bland annat vad jag tidigare uppfattat. Nämligen att regionen har haft en bra krisberedskap. Regionen får även beröm för att tidigt initiera ”olika typer av analysarbete utifrån scenarion och kommunikation, för att långsiktigt kunna planera utifrån olika händelseutvecklingar”.

Positiva kommentarer får regionen också för sin dialog med näringslivet och de åtgärder som den dialogen utmynnade i. Exempelvis får de olika företagsstöden och den företagsjour som inrättades i ett tidigt skede mycket goda vitsord. 

På många håll i landet har det klickat i samarbetet mellan regioner och kommuner. Då Region Gotland är både kommun och region har de problemen inte blivit lika synliga om de ens existerat. Generellt sett har regioner som sjukvårdshuvudman och kommuner som ansvarig för äldreomsorgen haft stora problem att samarbeta i hela landet, utom just på Gotland. Något som även Mats Thorslund, en av experterna i Coronakommissionen, påpekar under en intervju med P4 Gotland. Det är något som borde lyftas nationellt som ett bra exempel.

Men det finns även saker som regionen behöver arbeta med. Uppföljning är en av de punkter där regionen får mest kritik. Exempelvis borde de ha skett en uppföljning på de stödpaket som beslutats och genomförts. Hur har de fungerat? Vilka åtgärder har varit bra och vilka dåliga? Hade några behövt skruvas lite på? Nu är dålig uppföljning inget nytt problem för regionen. Bland annat har jag kritiserat regionen för att inte följa upp de avtal som de skrivit med de privata bolag som fått driva regionens särskilda boenden. 

Regionen fick även kritik för att man inte gjort en ordentlig konsekvensanalys gällande de matkuponger som gymnasieeleverna fick under våren 2020. Kupongerna blev visserligen en succé för både elever och restauranger, men för smittspridningen blev det inte bra. I rapporten kan vi läsa att konsekvensen blev ”att ungdomar samlades på restauranger, vilket var negativt utifrån ett smittoperspektiv”.

Rapporten pekar också på den stora sårbarhet som de minskade transporterna till och från Gotland förde med sig. Det populära ”just in time” systemet är ett hot mot samhället. Bland annat har behovet av kemikalier till rening av vatten uppmärksammats nationellt. Finns det inget lager kan en långvarig kris sätta stora delar av det svenska färskvattensystemet ur funktion. På Gotland är läget än mer utsatt på grund av våra två bräckvattenverk. Men det finns även andra produkter som behöver en större lagerhållning för framtida kriser. I rapporten beskrivs att det arbetet redan satts igång inom sjukvården, men nu behöver även andra delar av regionens verksamheter sätta fart. 

Kanske är det läge att börja fundera över att säkra upp andra viktiga försörjningskedjor. Hur är det exempelvis med livsmedelsproduktionen på ön och hur kan regionen agera för att hålla den på en hög nivå? Här känns det märkligt att regionen har mycket högre ställda krav på sina egna verksamheter än på de man upphandlar. För varje upphandlat äldreboende där regionen inte ställer krav på närproducerade råvaror till måltiderna minskar inköpen av gotländska jordbruksprodukter. Bara upphandlingen av de bägge äldreboendena i Hemse handlar om råvaror till över 70 000 måltider årligen. Sammanlagt är det över 200 000 måltider årligen som på grund av upphandlingar inte behöver följa regionens uppmärksammade inköpskrav. 

Rapporten går också in på delar av regionens verksamheter som blivit drabbade av pandemin på ett sätt som innebär att det byggts upp en ”skuld”. Här måste det finnas en plan inför framtiden. Vilka resurser behöver skolan för att lösa utbildningsskulden? Sjukvården för vårdskulden? Och andra delar där nedstängningen av samhället drabbat personer psykiskt. Vilka resurser behövs för att ta hand om personalen som gjort heroiska insatser under pandemin. Jag tänker då främst på sjukvården, äldreomsorgen och skolan. 

Det är en mycket viktig rapport som nu blivit klar. Den visar att Region Gotland var bättre förberedd än många andra regioner i landet. Regionen var också tidig med att ta initiativ och för det ska vi ge de ansvariga beröm. Men nu börjar arbetet med att hitta de hål som måste fyllas igen. Nu börjar arbetet med att skapa rätt förutsättningar för att vi ska kunna återgå till något som kan likna det normala. Nu börjar också arbetet med att förbereda Region Gotland och Gotland för nästa pandemi. Efter den vill jag se rubriker som ger regionen betyget MVG.

Rättelse

Gårdagens krönika med rubriken "Det reaktionära högerblocket tar sig ton" var skriven av Ronnie G Lundin. Äras den som äras bör.

Gotlands Folkblad

Det här är en ledare från Gotlands Folkblad. Ledarsidan är oberoende socialdemokratisk.