Är siktet för hårt inställt på nästa val eller försvårar de ständiga sparbetingen ett långsiktigt tänkande? Skolan och äldreomsorgen är två tydliga exempel på frågor där en långsiktig plan för att utveckla verksamheterna saknas.
Den beställda och genomförda skolutredningen är ett tydligt redskap för en långsiktig utveckling av grund och förskolan på Gotland. Men ett genomförande av den krävde beslut som delar av den beställande majoriteten inte vågade ställa sig bakom. Istället finns nu en överenskommelse som saknar utstakad väg och som av den anledningen knappast kan påstås vara långsiktig för en positiv utveckling av verksamheterna. Tanken att behålla alla skolor på landsbygden är i sig inget hinder för en bra skolorganisation. Jag tror nog att professionen skulle kunna se en bra utveckling av skolorganisationen även med samtliga skolor kvar på landsbygden. Men vad krävs för att det ska bli en bra utveckling? Hur många fler anställda i de olika yrkesgrupperna skulle behövas? Hur mycket behöver det satsas på fastigheterna och då tänker jag inte bara på det stora renoveringsbehov som finns utan även på byggande av slöjd- och idrottssalar?
Så det finns i mina ögon stora möjligheter att bygga framtidens skolorganisation även med ett stort antal skolor på landsbygden, men då krävs det att det tillförs resurser. Vilket ännu inte gjorts och frågan är om det verkligen finns intresse från politikerna att göra alla de satsningar som skulle behövas. Om inte blir den uppgörelse som i går fick majoritet i barn- och utbildningsnämnden bara en kortsiktig lösning på ett politiskt dilemma. Och en ickelösning för skolans framtida behov. Nu beslutades det visserligen att det skall göras en massa utredningar för att uppgörelsen ska kunna fullföljas, men de utredningarna borde varit gjorda innan man tog beslutet.
Under måndagens fullmäktige hettade debatten till vid ett tillfälle. Det var när Jörgen Benzlers (V) interpellation angående utförsäljningen av regionens äldreboenden i Hemse behandlades. Socialnämndens ordförande Rolf Öström (M), var den som tillskrivits interpellationen och som svarade på Benzlers frågor. Debattörernas syn på frågan i måndags innebar inga nyheter. Öström försvarade utförsäljningen då den sparar pengar och då det inte finns några belägg för att servicen inte uppfyller kraven, medan oppositionens debattörer pekade på att 5,5 miljoner mindre kostnader märks i verksamheterna då det kommer att sparas in på kost och personal.
Det var inte förrän i slutet av debatten som ett långsiktigt perspektiv kom in genom Filip Reinhags (S) inlägg. Han konstaterade att coronapandemin visat på stora brister inom äldreomsorgen oavsett utförare, och att det nu pågår utredningar och diskussioner som troligen kommer att leda till landsomfattande organisationsförändringar. Reinhag menade att det är fel tid att skriva mångåriga avtal då äldreomsorgen troligtvis står inför stora förändringar. Reinhag tyckte att det vore bättre om vi avvaktat tills alla utredningar är klara och därefter själva tar fram en plan för hur den framtida äldreomsorgen ska organiseras på Gotland.
I går offentliggjordes coronakommissionens första delredovisning vilken behandlar smittspridning inom vård och omsorg om äldre. Den ger en förödande kritik mot hela organisationen hos vår äldreomsorg och framför krav på ändrade regelverk. Jag lär återkomma till detta mer ingående. Men delredovisningen visar än en gång att den utförsäljning som nu gjorts ligger helt fel i tid och borde ha skjutits upp. Nu fick en kortsiktig besparing företräde framför en långsiktig plan. Vi ser i dessa båda beslut hur politiker väljer kortsiktiga lösningar vilket långsiktigt drabba både elever och äldre.