Fransson: ”Många skäl att vara orolig för demokratin”

Senaste tiden har Socialdemokraterna gjort tydliga utspel där de riktar kritik mot M och KD:s närmanden till SD.

Stefan Löfven (S) har all rätt att vara oroligt för demokratin i landet.

Stefan Löfven (S) har all rätt att vara oroligt för demokratin i landet.

Foto: Regeringen/TT

Ledare2021-03-20 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Från ledande socialdemokrater har det den senaste tiden framförts oro över den svenska demokratin om vi efter valet 2022 skulle få en moderatledd regering som bygger på ett nära samarbete med SD. S har i sin tur mötts av hård kritik för sina uttalanden, kritik som i sin tur gått över styr. Bland annat kan man fundera på vilka väderkvarnar Mats Linder på GA är ute och fajtas mot när han mer eller mindre skriver att Socialdemokraterna förbereder en statskupp. 

Men vilken grund har då uttalanden som pekar på att den svenska demokratin kan naggas i kanten om M och KD tvingas ta stöd av SD för att komma åt regeringsmakten.

SD lär knappast finna sig i att vara röstboskap utan möjlighet att få igenom delar av sin egen politik. Det har tydligt uttalats av Jimmie Åkesson själv. Men är då SD:s politik en fara för demokratin och skulle Ulf Kristersson gå med på att genomföra politik som försämrar landets demokrati? I frågor där partierna står långt ifrån varandra litar jag fullt ut på Ulf Kristersson (M), vilket möjligen är naivt. 

Men det finns frågor där partierna ligger nära varandra som gör att jag på allvar oroar mig. Jag kommer nu att ge fyra exempel på politiska områden där M, KD och SD har liknande politiska ståndpunkter och som kan leda till en försämrad demokrati.

Ett politiskt oberoende Public service är en av grundpelarna i en demokrati. När Jimmie Åkesson efter ett satirprogram uttalade, att hade han bestämt så hade det programmet inte funnits, ger det en bra bild av SD:s inställning till public service. Så länge program uppskattas av SD, är de okej, men lägg ner allt annat. Nu är det inte bara SD som är kritiska till Public service utan även M o KD har uttryckt viljan att dra ner på de medel som Sveriges television och Sveriges radio har till sitt förfogande. 

När riksdagen beslutade att ta bort radio- och tv-avgiften och ersätta den med en skatt hamnade plötsligt public services ekonomi på riksdagens bord. Vill politikerna prioritera annat är neddragningarna bara ett klubbslag bort. Gränsen mellan ett oberoende public service och ett oroligt public service, som av ekonomiska skäl inte vill stöta sig med politiken, är tunn.

En fri och politiskt oberoende kultur är också en viktig grundpelare i en demokrati. Här har vi ju sett i de kommuner där SD har inflytande att det bedrivs ett krig mot den kultur som SD inte uppskattar. Men även M och KD har ifrågasatt att kultur finansieras med offentliga medel. Återigen en fråga där SD skulle kunna få ett så pass stort inflytande att det drabbar demokratin i form av en ekonomiskt betingad ”censur” där bara den kultur som kan finansieras med egna intäkter eller har politikernas välsignelse kommer att överleva.

Vi vet att de tre partierna är rätt samstämmiga gällande en kraftigt minskad migration. SD har sedan en tid tillbaka haft åsikten att även antalet asylsökande och kvotflyktingar ska minskas vilket strider mot internationell rätt. Frågan är hur länge M och KD orkar hålla tillbaka en politik som riskerar att bryta internationella överenskommelser och därmed göra Sverige till ett land som bryter mot de mänskliga rättigheterna och blir mindre demokratiskt i ett internationellt perspektiv. 

Myndigheters oberoende är också viktigt för den svenska demokratin. Dessutom är ministerstyre förbjudet i Sverige. Från SD har det uttryckts misstro mot myndigheter och dess ledande företrädare, det har även uttalats att de som inte gillas kommer att bytas ut när SD kommer till makten. Bland annat har Åkesson själv krävt Anders Tegnells avgång. Men även M och KD har haft åsikter om myndigheter och dess generaldirektörers ageranden. I kommuner där SD har ett stort inflytande har vi sett hur tjänstepersoner avsatts för att de inte följer SD-politikernas minsta vink. Att en liknande process skulle bli aktuell i statliga myndigheter om SD får möjlighet kan inte ses för otrolig.

Nu har jag räknat upp fyra politiska områden där jag i dag ser att de tre partierna är på samma våglängd även om SD vill gå längre. Vad som sker vid en eventuell förhandling mellan partierna om en M-ledd regering är i sikte efter valet 2022 kan vi bara spekulera i. Men att SD kräver att M och KD ska vika sig i någon av de fyra redovisade områdena är inte någon vild gissning. Frågan är hur långt M o KD är beredda att gå för att ge SD vad de vill ha och vilken fråga som ligger i den andra vågskålen. Men frågan som skulle få ett svar var om den oro som Socialdemokraterna ger uttryck för är väl underbyggd och det anser jag att den är.

Gotlands Folkblad

Det här är en ledare från Gotlands Folkblad. Ledarsidan är oberoende socialdemokratisk.