Ebba Busch uppmärksammade bostadsaffär har fått Kristdemokraterna att beklaga det uppskruvade tonläget på sociala medier. Det känns ju bra att även KD har vaknat och nu valt att ge sig in i den diskussionen. Men samtidigt blir det lite märkligt när det uppskruvade tonläget skylls på Socialdemokraterna. Jag har absolut för mig att det finns ett parti som KD öppet sagt sig villiga att samarbeta med som, sen lång tid tillbaka varit ledande i högt tonläge på sina officiella kanaler.
Men att KD vaknar först när Busch uppmärksammade fastighetsaffär blir föremål för granskning känns inte bra. När Busch dessutom inte är den första politikern som blivit föremål för liknande granskningar är det en tydlig offerkofta som Kristdemokraterna nu drar på sig.
Aktuellt i politiken, AIP, har i sitt senaste nummer en bra genomgång av uppmärksammade bostadsaffärer vilka också använts av de politiska motståndarna i någon form. AIP pekar bland annat på den granskning(s)grupp som Alliansen skapade 2005 för att bedriva negativa kampanjer mot Socialdemokraterna inför valet 2006. Med öppet mål skapade man bland annat en debatt kring dåvarande statsminister Göran Persson nyinköpta herrgård. Den som ledde gruppen var Stefan Attefall (KD). Lite kuriosa kring Attefall och bostäder är ju att han inte bara är känd för Attefallsstugan utan även för en mindre uppmärksammad ”lägenhetsockupation”. När Attefall blev utsedd till minister fick han ett stort problem då statsråd inte har tillgång till riksdagens bostäder. Attefall löste detta genom att, under ett års tid, vägra lämna den lägenhet han haft tillgång till som riksdagsledamot.
En annan politiker som hamnat i blåsväder är Moderaternas nuvarande partiledare Ulf Kristersson. Under hans tid som socialborgarråd i Stockholm fick han hyra en lägenhet som var avsedd för utsatta kvinnor. En grupp som varken Kristersson eller hans fru kan räkna in sig i. Då hyresvärden var ett av alla privata omsorgsbolag som hade kontrakt med Stockholmsstad och då Kristerssons fögderi blev det hela extra känsligt även om polisutredningen som gjordes inte fann att något lagbrott blivit begånget.
Socialdemokraternas förra ordförande Håkan Juholt åkte land och rike runt för att be om förlåtelse för att han debiterade riksdagen fullt ut för en bostad där även hans kulbo var boende. Något som inte ens var emot riksdagens regler, men inte såg speciellt bra ut.
Margot Wallström (S) löste det bostadsproblem hon fick när hon utnämndes till utrikesminister genom kontakter inom arbetarrörelsen. Precis som Attefall fick Wallström problem då statsråd till skillnad från riksdagsledamöter, inte har tillgång till bostäder i Stockholm på ett liknande sätt som riksdagsledamöter. Wallström lyckades genom Kommunal få tillgång till en hyreslägenhet vilket ledde till bland annat en KU-anmälning.
En av de som anmälde Wallströms lösning av bostad var Kristdemokraternas före detta bostadspolitiska talesperson Carolin Szyber. Hon hamnade själv i blåsväder och fick lämna riksdagen då det uppmärksammats att hon debitera riksdagen för hennes familjs hotellkostnader i Rom och Venedig.
Även Centerpartiets Annie Lööf har varit i blåsväder för att hon var mantalsskriven i sin mans gamla bostad i Värnamo, och därmed kunde få ut ersättning från riksdagen, även om hon bodde i makens nya lägenhet i Stockholm.
Det här är bara ett axplock av politikers bostadsaffärer som blivit föremål för granskning av media och därmed en del av en negativ politisk kampanj signerat de politiska motståndarna. Kristdemokraterna borde ta av sig offerkoftan då de varken är första eller sista parti som drabbats. De borde samtidigt sluta skylla näthatet på Socialdemokraterna och försöka ta tag i det höga tonläget som partiets samarbetspartner SD har i sina officiella kanaler. För där finns det ett gediget arbete att göra.