På lördagar efter Melodikrysset sänds i P4 det mycket intressanta programmet Hjärta och hjärna. För er som inte känner till programmet så beskrivs det på följande sätt av Sveriges Radio: ”Podd med doktor Emma Frans och radiojournalisten Maja Åström, som synar olika påståenden och kommer fram till vad som är sant, falskt och mittemellan.”
I lördags hade programmet överskriften ”Från skurhinken” och tog upp olika påståenden kring städning i hemmet. Ett av inslagen handlade om RUT-avdraget och frågan som ställdes och skulle besvaras var om RUT-avdraget gynnar de mest priviligierade. Med följdfrågan om det blev som ivrarna eller kritikerna sa inför beslutet.
Till hjälp tog redaktionen Johanna Rickne, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, som relativt nyligen gett ut en vetenskaplig rapport kring RUT-avdraget.
Ricknes dom är stenhård, på frågan om RUT-avdraget gynnar de mest privilegierade, svarade professor Rickne, ”Ja helt klart”. Dessutom ger rapporten svar på frågorna om de fördelar som RUT-förespråkarna hävdade skulle komma med RUT-avdraget har infriats. Har jobben gått till de som stod längst ifrån arbete, har den svarta marknaden av städtjänster minskat och har livspusslet lösts för kvinnor i karriären så de kan jobba mer. Svaret på samtliga frågor är nej, även om de två sista är svåra att ge svar på.
Den stora andelen nya arbetstillfällen som skapats har gått till EU-medborgare som därmed också valt att invandra till landet. Till Hjärta och hjärna säger Rickne också att en stor andel av de nya företag som startats upp ägs av EU-medborgare. Reformen är misslyckad för att få de som står långt från arbetsmarknaden i jobb, exempelvis nyanlända. Här finns det ett flertal exempel på branscher som lyckats bättre trots att de inte är subventionerade av staten.
När det gäller svartarbete så har Rickne inte hittat några studier som ger en bra bild av den utvecklingen. Skatteverket gjorde en enkät när RUT-avdraget var relativt nytt som pekade på en minskning med 10 procent. Men en rapport som undersök samma sak mer i närtid hittar motsatt effekt. Den visar att efterfrågan på de vita tjänsterna har ökat och svarta jobb har blivit vita, men samtidigt har också efterfrågan på svarta tjänster ökat. Men som sagt, ingen av de båda undersökningarna är tillräckligt vetenskapligt underbyggda för att kunna ses som bevis.
Det enda som är bevisat gäller högutbildade kvinnors nyttjande av RUT-tjänster där just den kategorin är en av storhandlarna av städtjänster. Men det går inte att visa om den hjälp som de högutbildade kvinnorna får gjort att de jobbar mer och därmed drar in mer skatt.
En annan sak som förespråkarna hävdat är att reformen skulle bli självfinansierad, vilket inte heller stämmer. Något riksrevisionen visat tidigare.
Slutsats. RUT skulle vara en dellösning på den inhemska arbetslösheten genom att lågutbildade, nyanlända och andra som stod långt från arbetsmarknaden skulle få jobb, men reformen har istället lockat hit EU-medborgare. RUT skulle göra svarta jobb till vita men det finns inga vetenskapliga belägg för att den svarta marknaden minskat. Reformen skulle lösa högutbildades livspussel och på så sätt ge dem möjlighet att arbeta fler timmar, något som inte heller kan visas.
Trots det, står vi här med en Alliansreform som inte levererar någon av det den skulle, en reform som kostar oss skattebetalare en massa pengar och som dessutom ökar klyftorna i samhället. Vi kan väl i alla fall hoppas att någon av de borgerliga politiker och debattörer som ännu hyllar reformen lyssnade på sågningen och tog till sig av den fakta som levererades av det utmärkta programmet Hjärta och hjärna.