Det fria skolvalet, varierande storlekar på barnkullarna och den osäkerhet som utredningen och beslutet kring den nya skolorganisationen skapat är de främsta orsakerna till svikande elevunderlag på många landsbygdsskolor. De kan nu tvingas till kraftiga nedskärningar som i sin tur drabbar främst de elever som har störst behov.
För att undvika det prognostiserade underskottet har förvaltningen på uppdrag av politikerna i barn- och utbildningsnämnden nu inkommit med förslag på åtgärder. Något som P4 Gotland var först att rapportera om.
Det är till största delen grundskolorna på norra Gotland som har problem med försämrat elevunderlag.
Men det är inte bara skolor på landsbygden som drabbas av minskande elevunderlag. Gråboskolan är drabbad och den främsta orsaken är utbyggnaden av en privatskola i Visby, men även särskolan kan tvingas till åtgärder för att minska sina kostnader.
Hur hamnade vi här? Givetvis är det fria skolvalet den stora boven. Regionen måste ha en beredskap för att kunna ta emot alla elever i sina skolor, men har genom åren byggt en organisation som förhåller sig till ett normalt skolval. När nu betydligt fler elever än normalt har valt att gå i friskolor till hösten står regionen där med en överbemanning sett till elevunderlaget. Skolor som redan tidigare haft få elever drabbas nu ännu hårdare.
I P4 Gotlands rapportering har vi hört att elever boende på landsbygden väljer skolor i Visby för att deras kamrater valt att gå där. Om regionen inte lyckas stoppa den här negativa spiralen, som säkert drivs på av den osäkerhet som finns efter skolutredningen och det beslut som senare togs, riskerar vi få se skolnedläggningar framöver.
I underlagen kan vi läsa att ”Beslutet gällande framtidens förskola och grundskola försvårar rektorers möjligheter att organisera verksamheten ekonomiskt effektivt.”
Vidare kan man läsa att förvaltningen ser stora risker med de besparingar de föreslår.
”Förvaltningens bedömning är att de föreslagna åtgärderna får konsekvenser i form av ytterligare minskat stöd till eleverna på grund av minskad bemanning. En stor oro att inte kunna följa skollagens krav på rätt till särskilt stöd. Det ökade elevtappet till friskolorna gör att likvärdigheten i våra kommunala skolor försämras än mer. En ökad risk för segregation inom våra kommunala skolor.”
Trots det ser jag ingen öppning för andra lösningar. Den styrande Gotlandsalliansens budget för 2020, som stöddes av Sverigedemokraterna, gav inga extra resurser till skolan, förutom sedvanliga uppräkningar. Detta trots beslutet om den nya skolorganisationen som från början skulle kapa kostnader, istället, efter Centerpartiets helomvändning, kommer kräva mer resurser om den ska kunna genomföras.
Om förvaltningens förslag till ny skolorganisation vunnit politikernas gehör hade vi fått se en organiserad nedläggning av skolor. Nu, när elever flyr och de resurser som krävs inte tillförs av politikerna, riskerar vi istället att få se framtvingade, snabba och oorganiserade nedläggningar.