Det är verkligen en dubbelbottnad fråga som sätter ljus på delar av den problematik som föreligger när en långsiktigt hållbar skolorganisation ska formas.
Vill inte ens familjer som bor på landsbygden ha en levande landsbygd? Varför väljer de då bort "sin" skola? Vilket existensberättigande har skolor som väljs bort av många?
Till att börja med är frågan vad som är hönan och vad som är ägget. Det finns ju en mängd parametrar att ta hänsyn till i valet av skola. För de flesta handlar det inte om att välja bort en skola utan att man väljer en annan, om ni förstår skillnaden. En som passar bättre in i just den familjens vardagspussel.
Visst vore det enklare om allt var som förr. När inga valmöjligheter fanns utan kommunen pekade med hela handen och man fick den skola man fick. Men är skolan i första hand till för att göra livet enkelt för kommunen? Nej, så klart inte.
Samtidigt är det kommunen som har ansvaret och som betalar.
I debatten kring tjänstemannaförslaget har det framförts uppgifter om att man inte behöver följa familjernas val till punkt och pricka. Kommunen kan i viss mån fördela elever som den själv anser lämpligt.
Till exempel läste jag att i stockholmsområdet kan en elev som valt bort "sin" skola placeras i en annan skola än den man hade valt eftersom man ändå inte valt den skola som låg närmast. Går det att kombinera det fria skolvalet med styrning på det sättet?
I artikeln om det fria skolvalet kan ni läsa om de skolor som nu finns på den aktuella "listan" av nedläggningshotade skolor och hur många som valt bort dem.
Det går inte att dra några slutsatser kring orsakerna, det handlar sannolikt inte om att man har invändningar mot kvaliteten. Mycket handlar snarare om tidigare omstruktureringar och att folk agerar utefter vad som fungerar bäst för dem själva, inte för kommunens organisation.
Lite som en nyanlagd park, folk går inte på stigarna om de inte är logiskt placerade utan trampar upp egna.
I grund och botten är det bra och rimligt att man kan välja vilken skola ens barn ska gå i. Och att man faktiskt kan välja bort en skola som inte passar ens barn av olika anledningar.
Men att bygga en struktur utifrån detta är i nästan omöjligt. För de val som familjer gör i dag för sina barn kanske inte alls stämmer överens med de val andra familjer gör om fem år när deras barn ska börja skolan.
Ett kan vi vara säkra på. Där man en gång lagt ner en skola lär ingen ny startas. På flera ställen tar föräldrar över eller så kommer en fristående skola in.
Men om vi ser bortom den här skolöversynen och spekulerar i hur nästa ser ut om sisådär en tio år kanske?
Vad gör vi när alla skolor utanför tätort valts bort, delvis pådrivet av regionen själv genom centralisering och ointresse för landsbygderna? Här behövs långa perspektiv, modiga beslut och att man inte tappar fokus utifrån hur det ser ut just nu. Utgångspunkt bör vara hur man vill ha det i framtiden och att politiken kan göra skillnad och förebygga skeenden man inte vill se.