Går du in på hemsidan för Pelekh Agency möts du av ett professionellt och stilrent intryck. Här kan du söka jobb i hela Europa, det är bilder på leende människor som arbetar med blommor, äldreomsorg och kor.
I verkligheten är detta hemsidan för en ukrainsk jobbagentur. Den har funnits sedan 2002, och utnyttjar svensk asyllagstiftning. Det verkar dessutom vara lagligt. Arbetet med kor är egentligen ett skitjobb – bokstavligt talat, det består av att städa ladugårdar i Danmark – för 10 000 kronor i månaden. Ukrainare i Sverige har polisanmält agenturen flera gånger, bland annat för att bedriva människohandel. Trots att pandemin stoppat flyg och EU stängt sina gränser så fortsätter ukrainare komma med bussar för att jobba (SR 22/12).
Det Pelekh agency:s affärsidé går ut på är att deras klienter ska få avslag för sin asylansökan för att därefter söka arbetstillstånd. Därigenom går de runt den ett-åriga processen de hade behövt genomföra i hemlandet för att söka jobb i Sverige. Istället kan de få arbetstillstånd efter två månader.
Att asylsökande som har fått avslag istället lämnar en arbetsansökan kallas för spårbyte. Enligt Ivan Vikalo, en tidigare medarbetare på migrationsverket, är spårbyten bland de vanligaste sätten att söka asyl i Sverige. Detta tillsammans med missvisande intentioner om att turista i Sverige, och att hoppa mellan olika EU-länder. Det är förvånande att detta får pågå, antingen är man flyktning och behöver asyl eller så kommer man till Sverige för att jobba.
Socialdemokraterna vill nu skärpa lagstiftningen för arbetskraftsinvandring med hänsyn till arbetslösheten i landet. Ett av deras förslag är återinförda marknadsprövningar, vilket flyttar makten från företagsledarna till byråkraterna. Problemet med Socialdemokraternas inställning är att de fortsätter utvidga den redan komplicerade byråkratin. Den är en orsak till att många som jobbar i Sverige utvisas på grund av petitesser, som att de tjänat 38 kronor för lite. Samtidigt får andra, som arbetare från Pelekh Agency, stanna genom att utnyttja hål i lagstiftningen.
Förslagen är dessutom svåra att få igenom när S är låsta av januariavtalet, i punkt 21 i januariavtalet står nämligen att dagens regler för arbetskraftsinvandring ska värnas. Nackdelen är just att systemet är fyrkantigt åt båda hållen. En tydligare lagstiftning hade alla parter tjänat på. Det gör situationen mer rättvis eftersom det underlättar för dem som annars riskerar att sparkas ut på grund av småfel, och försvårar för dem som kommer in med hjälp av tvivelaktiga agenturer.
Frågan om arbetskraftsinvandring har blivit en symbolfråga och den skulle kunna lösas pragmatiskt om det inte vore för plakatpolitik och symboliska avtal. Pelekh Agency är bara en av många som utnyttjat detta till sin fördel.