Under vÄren presenterade Tidö-partierna en ny och uppdaterad version av förslagen om att tillÄta gÄrdsförsÀljning. Ihop med kraftiga begrÀsningar i hur stora mÀngder man fÄr köpa direkt av en producent sÄ mÄst man ocksÄ betala för en förelÀsning eller guidad tur pÄ destilleriet, bryggeriet eller vingÄrden.
Det blir tydligt att det Àr KD som har hÄllit i taktpinnen, vilket visserligen Àr logiskt dÄ det Àr Jakob Forssmed (KD) som Àr ansvarigt statsrÄd för dessa frÄgor. Vad som inte Àr speciellt logiskt Àr varför man gav ett statsrÄd som sÄ uppenbart inte hÄller med vad resten av regeringspartierna, eller en majoritet i riksdagen för den delen, tycker. Att man har gett Forssmed och KD ansvaret har nu resulterat i ett försenat och urvattnat förslag. Allt för att skydda det heliga detaljhandelsmonopolet.
Ett detaljhandelsmonopol som egentligen inte lÀngre fyller nÄgot syfte. Trots en stÀndig liberalisering av Systembolagets öppettider och tjÀnster sÄ fortsÀtter alkoholkonsumtionen att sjunka. I en rapport frÄn förra Äret kommer tankesmedjan Timbro fram till att den genomsnittlige svensken har ett lager för tvÄ mÄnaders konsumtion av alkohol hemma. Rapporten visar ocksÄ att de nordiska lÀnderna med nÄgon typ av alkoholmonopol ocksÄ bunkrar rusdryck pÄ ungefÀr samma nivÄer som vi gör i Sverige. Vilket tyder pÄ att i stÀllet för att man begrÀnsa konsumtionen sÄ gör Systembolagets öppettider bara att folk ser till att han stora mÀngder alkohol hemma.
Men i grund och botten sÄ spelar inte dessa argument nÄgon roll för monopolets försvarare. För dem Àr grundar sig allt i en förestÀllning om att det vuxna mÀnniskor inte klara av att ta beslut om sina egna liv. En tanke om att de alkoholhaltiga drycker vi köper först mÄste godkÀnnas av ett statligt företag. Detta Àr en syn pÄ medborgare som inte borde finnas kvar Är 2024. Vi kan ta egna beslut och behöver inte att staten styr vÄra liv.
Det Àr nu hög tid att sluta dutta i kanterna pÄ svensk alkoholpolitik. Det Àr dags att vi tar klivet över frÄn ett förmynderisamhÀlle till ett samhÀlle dÀr politikerna litar pÄ att medborgarna kan ta egna beslut om sina liv. DÀr varje vuxen mÀnniska blir behandlad som just en vuxen mÀnniska.