Ledare: Ge ÖB och försvaret rätt resurser

Det är en lång önskelista på sådant som Försvaret fram till Putins angrepp på Ukraina bara kunde drömma om: Nya förband, nya fartyg, fler helikoptrar, nya bekämpningssystem till armén, förmåga att skjuta upp satelliter med mera. Den operativa förmågan ska öka både här och nu och på sikt. 

Till detta kommer förstås alla beslut som måste till för att underlätta inträdet i Nato. Sverige måste vara berett att tidvis placera trupp i andra Natoländer. Svenska flyg och marinstridskrafter ska ingå i Natos incidentberedskap. Ledningen av svenska förband ska inordnads i Natos ledningsstruktur tillsammans med våra grannländer. Sverige ska också vara berett att ta emot stöd genom att till exempel tillhandahålla flygfält och att förrådsställda materiel. 

Ett positivt besked är att Försvarsmakten nu ser det som möjligt att växa till en budget på två procent av BNP redan 2026. Tidigare har man sagt 2028. Tillväxten kommer dock kräva mer pengar till följd av bland annat inflationen och ökade kostnader för försvarsmateriel. ÖB var tydlig med de politiska ambitioner som uttalats på sikt kräver en budget som är större än två procent av BNP.

Nu är det upp till den politiska nivån att visa hur tungt Sveriges säkerhet väger. När de nya målen beslutades i våras fanns en bred samsyn i riksdagen om nödvändigheten. Sedan Socialdemokraterna svängt i frågan fanns det också en klar majoritet bakom Nato-anslutning. Under valrörelsen bedyrade socialdemokratiska politiker att det inte rådde någon nämnvärd skillnad mellan dem och de borgerliga i synen på Försvarsmaktens behov. Men kommer det låta likadant i en lågkonjunktur när många andra samhällssektorer måste göra nedskärningar?

Förhoppningsvis minns politikerna att Försvarets förmågehöjning sker mot en säkerhetspolitisk bakgrund. Bara för att Ryssland har motgångar på marken i Ukraina innebär det inte att Norden är fredat. ÖB Micael Bydén beskrev det som att situationen liknar det Kalla kriget, men samtidigt att den är mer oförutsägbar. Det finns inga regler. 

Sverige är inte ensamma om att rusta upp. I måndags meddelade till exempel den norska regeringen att den höjer den militära beredskapen och skyndar på förmågeökningen av sitt försvar. Orsaken anges vara ökad rysk aktivitet i och omkring Norge – bland annat med agenter och drönare. Hotet mot Norge bedöms ha vuxit i takt med att den norska gasen blivit en alltmer kritisk tillgång för Europas länder. 

Finland befinner sig i samma läge som Sverige vad avser Nato. Men Finland har kommit längre vad gäller till exempel integrationen i ett västligt missil- och robotförsvar. Finlands statsminister Sanna Marin står fast vid att Finland ska bli en fullvärdig medlem av Nato som bidrar till säkerheten i regionen. Den attityden måste även svenska politiker anamma.