Presidentvalet i USA har i Sverige varit intressant för många att följa. Eftersom valet avgörs i de 50 delstaterna och huvudstadsområdet DC har det varit mycket kartbilder i tv vid rösträkningen, med bra grafisk teknik.
De stater i USA där de två stora partierna och deras presidentkandidater har sina främsta fästen är kända. Demokraterna, vars färg i politikens kartor är blå, är starka främst i nordöstra USA och på västkusten bortsett från Alaska. Republikanerna har röd färg och är starka i merparten av staterna mellan dessa områden, alltså i södern, western och mellanwestern.
Ser man i varje stat är Demokraterna, och Joe Biden, starka främst i städerna och särskilt större städer. Republikanerna och Donald Trump är starka på landsbygden och i mindre städer. På kartor av de stater där det väger jämnt och över hela landet är ofta runt 80 procent av ytan röd och bara 20 procent blå.
I USA finns alltså en tydlig geografisk dimension i partipolitiken och bland väljarna. Den dimensionen har funnits i årtionden och har förstärkts. Liknande geografiska tendens finns i andra länder också.
Ofta är det högerliggande stora partiet, eller högerpartierna, som är starkare på landsbygden och i mindre städer. Det stora vänsterliggande partiet eller partier som är rödgröna är starka främst i städer, särskilt de större.
Det finns studier och svar på varför det är så. Det är bakomliggande faktorer som att väljare röstar efter sina egenintressen och efter hur de vill ha samhället.
Det har alltså inte att göra med geografin i sig utan med att olika geografiska delar har invånare (väljare) som röstar efter hur de vill ha det och så råkar det få olika utfall beroende på om det är på landsbygd och i småstäder eller i större städer.
I länder med valsystem som de i USA, Storbritannien och Kanada formas två stora partier och möjligen något eller några regionalt starka partier. I de tre nämnda länderna är det högerliggande partiet dominerande i merparten av landet ytmässigt, alltså landsbygden och de små städerna.
Borgerliga värderingar hos mark- och fastighetsägare kan vara viktiga där och därmed motstånd mot sådant som beskattning av fastigheter. Men även skepsis mot klimatförändringar och den miljöpolitik som behövs för att motverka det kan vara utbredd på landsbygden.
Så är det bland annat eftersom bilägande och bilåkande är utbrett och även jobb med koppling till industri som direkt eller indirekt kan drabbas av pålagor och därmed göra jobb vid dem osäkrare. I USA kan sådant som vilja att äga vapen, för jakt men även för att försvara sig inverka.
En rad frågor har gjort att landsbygdsbor och småstadsbor i USA kommit att stå närmare Republikanerna politiskt än Demokraterna. Flera av de frågorna har klassats som kulturella snarare än ekonomiska.
I Storbritannien har högerpartiet alltid haft starkt stöd på landsbygden. Men i USA har dagens valgeografi växt fram senaste 40 åren. När demokraten Jimmy Carter vann valet 1976 vann han i nästan alla stater i södra USA, men inte i västkustens stater. Ekonomiska frågor påverkade väljarna mer än kulturella då.
I Sverige har partigeografin varit annorlunda än i Nordamerika och i Storbritannien. S har varit starka i främst de små städerna och orterna och särskilt bruksorter (järnbruk, pappersbruk).
De borgerliga partierna har sammantaget varit något starkare i städerna, men inbördes haft en uppdelning med Centerpartiet som starkt på landsbygden och Moderaterna samt Liberalerna starka i städerna. Partiernas väljargeografi i Sverige får dock skildras en annan gång.