Det börjar bli tyst från alla de som för inte så länge sedan hånade befolkningsmålen i Gotlands visioner för framtiden.
"Som om vi nånsin skulle kunna bli 65 000 invånare, ha, ha, ha".
Fortsätter utvecklingen i den takt vi sett de senaste åren passerar vi 60 000-gränsen nästa år.
På tio år har befolkningen alltså ökat med 2 417 personer.
Under förra året ökade befolkningen med 437 personer, 243 män och 194 kvinnor. Även när det gäller antalet födda och döda var det fler män, 269 pojkar och 247 flickor föddes medan 331 män och 294 kvinnor avled.
Visioner ska vara högt ställda, på gränsen till vad som är möjligt. Hur långt man sen når återstår att se. Sikta mot stjärnorna, och du når trädtopparna. Sikta mot trädtopparna, och du stannar på marken.
De glädjande befolkningssiffrorna, vi ökar för sjätte året i rad, blir kanske lite smolk i surmjölksbägaren för Socialdemokraterna som ägnar all sin tid åt att måla Gotland i de mörkaste av färger. Sedan de röstades bort från makten har det mesta gått käpprätt åt skogen, till skillnad från hur perfekt allt var när de satt i ledningen.
Jag har ännu inte sett till något av analys eller självkritik kring det faktum att framför allt Socialdemokraternas förtroende bland väljarna minskade radikalt de senaste valen. Man får hoppas att diskussionen pågår internt.
Inte heller verkar man vilja minnas konsekvenserna av Socialdemokraternas och LO:s intensiva svartmålning av Sverige inför förrförra valet som satte en bild som många än i dag tror på. Minns ni? Sverige hade gått sönder.
De största lokala propagandainsatserna har gällt att först skrämmas med privata utförare i äldreomsorgen.
Trots alla tvärsäkra utsagor om de privatas undermålighet har man inte kunnat presentera ett enda konkret exempel från de privata aktörer vi redan har och som fått förtroendet att driva äldreboenden i flera omgångar. Även under S-ledda regionstyren.
Nu är det borgerliga begravningar man framgångsrikt försöker skrämma upp gotlänningarna med. Det finns inte en enda förrättare att uppbringa konstaterar man.
Att se till att man "kommer i jorden" är en stor oro för många gamla. Man kan skoja om att "ingen ännu fått ligga kvar på backen" men detta är en konkret och stor fråga för många som kan leda till ren ångest.
Att inte vara säker på att allt är ordnat för ens begravning den dag man faller ifrån.
Att då spä på denna oro med politiskt grundad skrämselpropaganda är ovärdigt. Om Socialdemokraterna på ett uppriktigt sätt är oroade för tillgången på borgerliga begravningsförrättare kan de med fördel anmäla sig till valfri begravningsbyrå och säga att de gärna utför tjänsten utan att betalt.
Det behövs ingen certifiering eller licens. Vem som helst kan utföra uppdraget och många politiker har också sett det som ett hedersuppdrag mer än en bisyssla att tjäna pengar på. De skulle också kunna förtydliga att för dem som saknar pengar kommer regionen även fortsatt att bistå med hjälp i samband med begravning.
Som opposition har man förmånen att kunna ägna sig mer åt polemik är politik. Man kan prata mer om sina politiska motståndares agerande än sitt eget. Men att medvetet sprida onödig oro utan att presentera ett enda exempel som verifierar att oron är befogad.
Det är faktiskt riktigt dåligt.