Ett grundläggande problem som oroligheterna visade är att svenska poliser är för få. De som togs ut i tjänst kunde inte avlösas utan fick bussas mellan olika insatser. Många arbetade närmare ett dygn i streck och tvingades ut på nytt efter kort vila. Bristen på poliser var också något som rikspolischefen Anders Thornberg tog upp på presskonferensen efter upploppen.
Numerären är en fråga som är svår att komma runt när man talar om svensk polis. Sverige har strax under 200 poliser per 100 000 invånare. Tittar man på Eurostats databas över polistäthet i Europa är det bara två länder som har färre poliser per capita.
Det är svårt att se någon anledning till att Sverige ska ha färre poliser än andra länder. Brottsligheten är inte låg.Tvärtom. Snittet för mord i Europa är enligt en sammanställning från Brottsförebyggande rådet 8 mördade personer per miljon invånare. I Sverige mördades förra året 12 personer per miljon invånare. Tittar man specifikt på skjutvapenvåld sticker Sverige ut ännu mer dramatiskt. I snitt dödades fyra personer av skjutvapenvåld per miljon invånare, mot 1,6 i hela Europa.
Debattörer från vänster brukar lyfta fram att Sverige har en normal polistäthet ur ett nordiskt perspektiv. Men då glömmer man att Sverige ur ett polisiärt perspektiv inte är ett särskilt nordiskt land. Sverige har en mycket mer omfattande och inflytelserik organiserad brottslighet än andra nordiska länder. Tyskland är förmodligen en bättre jämförelsepunkt. Förbundsrepubliken har en tredjedel högre polistäthet än Sverige – 300 poliser per 100 000 invånare.
Den socialdemokratiska regeringen har haft som mål att öka antalet poliser med 10 000 fram till år 2024. Men hittills går det med myrsteg. Polisen Peppe Larsson har ett konto på sociala mediet Twitter där han på månadsbasis följer hur många poliser som rekryteras, slutar och går i pension. I dag finns det drygt 21 000 poliser i Sverige, mot drygt 20 000 när Socialdemokraterna tog över regeringsmakten 2014.
Även om regeringen har utökat antalet utbildningsplatser lyckas man inte fylla dem med lämpliga aspiranter. Ungdomar vill inte längre bli poliser. Idag är det också fler som lämnar polisyrket för ett annat jobb, än som går i pension. Det var ett problem som knappt fanns tidigare. Polisyrket verkar helt enkelt ha tappat attraktivitet. Påkostade rekryteringskampanjer har inte lyckats göra någon skillnad.
Kanske ska man börja titta på mer grundläggande faktorer. En sådan är ofrånkomligen lön. Snittlönen för poliser är i dag nästan 37 000 kronor i månaden. Det är några hundralappar lägre än grundskolelärare och några tusenlappar lägre än gymnasielärare. Dessutom innefattar medelsnittslönen de äldre årskullarna poliser som jobbar i inre tjänst. Yngre poliser, som oftare är på fältet, tjänar inte sällan 30 000 kronor och lägre. Är det rimligt om man ser till yrkets komplexitet och risker? Om Sverige ska bli ett tryggare land behöver nog politiken anpassa polisernas löner.