Från domstolarnas sida har det inte funnits några tvivel på att flickan blev utsatt för ett övergrepp. Tingsrätten ansåg att det var frågan om våldtäkt, medan Göta hovrätt var mer tveksam till om det var en våldtäkt som begåtts, vilket ledde till en friande dom, då rätten bara tog upp brottsrubriceringen våldtäkt.
Just där och då begick Göta hovrätt ett så pass stort fel att Högsta domstolen skickade tillbaka domen för ny prövning. Orsaken var att hovrätten borde prövat om det fanns andra brott som kunde ha begåtts, exempelvis sexuellt ofredande. Något de inte gjort.
Här har även åklagaren ett ansvar och vid det här laget borde landets alla åklagare ha koll på att det just i mål rörande sexualbrott är vanligt att domstolar inte kan bevisa att en våldtäkt faktiskt begåtts. Då bör det finnas med alternativa brottsrubriceringar i åtalet.
Förtroendet för rättsväsendet fick sig en törn i samband med den friande domen, vilket inte är så konstigt. Men nu när samma rättsväsende rättat till det fel som begick borde förtroendet öka.
Alla kan göra fel, så även de som dömer i våra domstolar. Det som visar om en organisation är värd ett högt förtroende handlar om hur pass bra de hanterar de fel som begås. Att det i organisationen finns sätt att rätta till fel så lång man nu kan göra det i efterhand. Men även att man lär sig av de fel som begås så att de inte upprepas. Där tycker jag att rättsväsendet gjort ett bra jobb utifrån snippamålet.
Nu blev domen mest uppmärksammad för det faktum att hovrätten inte förstod vad flickan menat med snippa. Domstolens ledamöter valde då inte att ta reda på vad flickan menat utan kollade i stället upp vad snippa betydde i en ordbok.
Protester som ”Jag vet vad snippa betyder” svämmade över i sociala medier och flera stora demonstrationer arrangerades över hela landet.
I samband med den friande domen startade kriminolog Nina Rung, som även skriver krönikor på Helagotland.se, ett upprop som samlade ihop 150 000 namnunderskrifter. Hon framförde i uppropet krav på bättre utbildning för myndighetspersoner som kommer i kontakt med barn som utsatts för sexuella övergrepp. De nationella utbildningarna för poliser, socionomer och jurister, borde enligt Rung, ha ett större innehåll gällande hantering av sexualbrott mot barn. Även redan verksamma personer inom polisen och domstolarna borde enligt Rung, få en ordentlig uppdatering för att kunna göra ett bra jobb.
Det är aldrig fel att utbilda fler och mer, dessutom är kunskap mycket lätt att bära. Så Nina Rungs krav är ligger också helt i den riktning jag ser hur samhället kan bli bättre. Hanteringen av snippamålet ger också en fingervisning att det finns kompetensbrister inom rättsväsendet som behöver rättas till, även om hanteringen också visar att det finns möjlighet att göra om och göra rätt när det blir fel.
Nato
När ni läser detta kan Sverige mycket väl vara en av 32 medlemmar i Nato, men medan andra tänker fira med champagne, ligger jag nog närmare att ta en gravöl.
För, som jag ser det, går vi inte in i något vi längtat efter utan något vi tvingats till av ett aggressivt och oberäkneligt Ryssland. Däremot lämnar vi något som gynnat landet under många herrans år. När flyglarmet ljuder vill man gärna ha ett tryggt skyddsrum i närheten, men det innebär inte att man lämnar hemmet med glädje, eller att man vill bo i skyddsrummet.
Dessutom vet vi vad vi haft, men vi vet inte riktigt vad vi går in i, och av den anledningen håller jag igen med glädjeuttrycken.