Under förra veckans regionfullmäktigemöte upplevde jag en mycket enad politikerkår. Den ekonomiska verklighet som regionen befinner sig i börjar sätta sig hos öns politiker och utmaningarna har äntligen börjat uppmärksammats av rikspolitiker.
Det uppvaknandet har vi politikerna på ön att tacka för. Ingen nämnd och ingen glömd.
Tillsammans har de visat upp en enad front som i sin tur ger frågan den pondus den behöver när den ska in och slåss om uppmärksamheten från alla andra frågor som hamnar på riksdagens och regeringens bord.
De ekonomiska förutsättningarna för Region Gotlands verksamheter skiljer sig från alla andra delar av landet. Förutom att Gotland är landets enda ö-region har Gotlands kommun även ansvar för regionverksamheten. Men hittills har Region Gotland inte kompenserats för de unika förutsättningarna utan bara ersatts utifrån de system som är anpassade för alla kommuner och regioner där bara de vanliga utmaningarna bedöms och kompenseras.
Fram till nu har regionen dessutom kunnat fördela inkomsterna från skatter och generella statsbidrag över hela sin palett av verksamheter. Den bevisligen underfinansierade sjukvården har kunnat hållas över vattenytan genom att skola och omsorg effektiviserats, men nu har den möjligheten nått vägs ände. Nu kan regionen inte effektivisera de kommunala verksamheterna mer. Nu måste staten gå in och ge regionen rätt ekonomiska förutsättningar.
Ö-läget ställer även till det för bostadsbyggandet. Under förra veckans regionfullmäktige nämnde regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S) att det finns en stor konkurrens om mark på Gotland, precis som på andra öar världen runt. Många olika saker som måste beaktas innan något kan byggas.
Medan en av de kommuner som Gotland brukar jämföras med, Norrtälje, har 1 riksintresse att ta hänsyn till vid behandling av bygglov, har Gotland 367 riksintressen att ha koll på.
Öar har dessutom ofta grundvatten, ytvatten och natur, med unika djur och växter, som måste skyddas, vilket även gäller Gotland. Fornminnen och Visby innerstad skapar också utmaningar.
Säkerhetsläget i Europa efter Putins fullskaliga anfallskrig mot Ukraina har dessutom ökat försvarets intresse för markytor långt utanför deras egentliga påverkansområden.
Att byggande av nya bostäder då blir ett problem kan man förstå, och det visar också Länsstyrelsernas årliga analys av bostadsmarknaden i länen.
När den nyligen presenterades kunde vi se att bostadsbristen på Gotland störst i landet. Dessutom ligger Gotland också bra till i ledarklungan gällande höga bostads- och boendekostnader.
De gotländska årshyrorna för hyresrätter ligger på 5:e plats, priserna för bostadsrätter ligger 3:a och priserna på småhus 6:a.
Inte heller det här är något unikt för Gotland som ö utan liknande problem finns på många öar runt om i världen.
Det är tydligt att Gotland skulle må bra av en nationell ö-politik så att landets enda ö-region kunde få liknande förutsättningar för boende, arbete och offentlig service som övriga kommuner och regioner i landet.