Bara Stockholmsområdet har fler journalister per 1 000 invånare än Gotland. Gotland har 1,1 journalist per 1 000 invånare, Stockholms län 2,1.
Nu talar inte siffrorna helt sant gällande journalisttätheten på Gotland. Det som mäts är medlemmar i Journalistförbundet och här finns andra än yrkesverksamma journalister.
Flest journalister bor av naturliga skäl i Stockholm, särskilt på Södermalm. Där hittar man i princip en journalist i varje trappuppgång konstaterar man i rapporten "Där bor journalisterna 2023" som ges ut av Institutet för mediestudier. Studien görs vart fjärde år för att jämföra och se utvecklingen.
Utgångspunkten är så klart att se hur det ser ut med representation och mediebevakning, men det är också en fråga om det spelar nån roll var journalisterna bor.
Man måste ju inte arbeta just där man bor, även om det är det absolut vanligaste, journalisterna bor där redaktionerna – och därmed jobben – finns.
På Gotland bor 68 procent av journalisterna i tätort, jämfört med 64 procent av alla gotlänningar i arbetsför ålder.
Den största förändringen mellan 2018 och 2023 är dock det stadigt minskande antalet journalister och att minskningen går snabbt. När samma undersökning gjordes 2015 ingick 13 190 yrkesverksamma SJF-medlemmar, 2018 var siffran 11 585, och i år 10 219.
Det är talande att det finns fler journalister på Södermalm än i hela Norrland. Men det är också på Södermalm och i resten av Stockholm som antalet journalister minskar mest.
Minskningen har inte bara att göra med att redaktionerna slimmas, allt fler väljer bort journalistyrket och på många ställen är det svårt att rekrytera. Trycket på journalistutbildningarna minskar vilket leder till att antalet utbildningar minskar vilket leder till färre vägar in i yrket.
Journalisters kompetens är dock efterfrågad hos många andra arbetsgivare och många byter sida och blir kommunikatörer och informatörer.
Parallellt med det minskade intresset för yrket regnar nu varsel om neddragningar över landet. Medieföretagen slåss mot ökade kostnader som alla andra, plus fortsatt vikande intäkter för både annonser och prenumerationer.
Om det är en ny mediekris eller mest ett tecken på de allmänt svåra tiderna är dock svårt att säga. Men när antalet kommunikatörer ökar lika snabbt som antalet journalister minskar händer något med världsbilden som förmedlas till medborgarna.