Nyligen kunde vi läsa att gotländska pensionärer har lägst pensioner i landet, i snitt. När Hem och Hyra redovisade kvadratmeterhyran på särskilda boenden, säbon, i hela landet hamnar Gotlands län som god tvåa. Näst högst hyror och lägst pensioner rimmar illa, även om de två inte har med varandra att göra. Varken hyror eller pensioner sätts utifrån den andra, men det förhållandet borde ändå finnas med i debatten kring pensionärernas ekonomi.
Samhället hade sett helt annorlunda ut om vi alla tvingades betala någon form av självkostnadshyra för all offentlig service vi nyttjar.
Hur hade vårt resebeteende sett ut om vi var tvungna att betala en självkostnad för varje meter vi kör, cyklar eller går? Om exempelvis elever, patienter, idrottsutövare fick hem en hyresavi där de fick betala självkostnadshyra för lokalernas fulla kostnader? Alltså inte istället för skatt, utan samtidigt som vi betalade lika mycket i skatt som i dag.
Vi ser nog gärna att våra vägar och liknande infrastruktur bekostas och underhålls via skatter och vi skulle nog protestera om vi dessutom fick betala för samtliga kostnader som vägarna drar på sig.
Hur hade vår idrottsrörelse sett ut om de tvingades betala självkostnadspris för alla fina kommunala idrottsanläggningar?
Den verksamhet som bedrivs på vägar, sjukhus, skolor och idrottsanläggningar anses så viktiga för oss medborgare att vi som nyttjar dem slipper betala allt vad de faktiskt kostar. Den kostnaden läggs istället på skattsedel för alla att dela på.
När våra äldre blir så dåliga att de behöver och beviljas den goda vård och omsorg som bedrivs på våra särskilda boenden då tvingas de betala en hyra som utgår ifrån fastighetens byggkostnader. Detta om vi lyssnar på SKL och socialnämndens ordförande Rolf Öström (M). Påståendet bygger på en syn där säbon jämställs med vanliga hyreslägenheter, men jag ser en stor skillnad.
Vem som helst kan bo i en hyresrätt, men bara de som blivit bedömda ha behov av omsorgen på ett säbo kan flytta in där. En subventionering av säbohyran kan därför knappast ses som missgynnande av vanliga hyresrätter.
Nu sätts hyrorna på de gotländska särskilda boendena genom förhandlingar med Hyresgästföreningen. Men trots det är hyrorna näst högst i landet då vi har relativt nybyggda säbon och hyran ska spegla kostnaderna för fastigheterna.
När jag och min familj fick ökade levnadskostnader i samband med att jag började jobba på fastlandet så blev jag subventionerad av samhället. Jag fick på skattebetalarnas bekostnad dra av för dubbelt boende och resekostnader. I två år. Utan ekonomisk prövning. Jag hade absolut råd med de extrakostnader vi drog på oss, men det brydde sig inte systemet om. Så viktigt ser samhället på våra möjligheter att jobba på annan ort.
Men när våra äldre tvingas flytta in på säbo blir inte familjen kompenserad för hyran om deras gemensamma besparingar och inkomst är för hög. Något medfört att par som levt ihop i nöd och lust i en herrans massa år tvingas ta till extrema åtgärder. Jag har hört om allt från skilsmässor till att den med stort vårdbehov tas hem igen.
Det här är inte värdig Sverige 2021. Motionärer, sjukhusbesökare, trafikanter och distansarbetande subventioneras, men inte pensionärer i behov av omsorg. Det är dags att subventionera hyran på våra äldreboenden.