50-skyltarna bort. Nu blir det 40 på vägarna. Efter Visby följer fler tätorter, där hastigheten också ska sänkas.
Min morfar brukade prata om att det var ”rusningstrafik” i Visby, på den tiden då det märktes i stan att arbetsdagen var slut på LM. Ericsson-fabriken på Norra Hansegatan alltså. När de var som flest anställda där var de 1 300 personer och det blev långa karavaner av fordon. Arbetsdagens slut märktes på Flextronics-tiden också. Jämfört med hetsigare trafikrytm i andra städer är det lite fniss-varning för morfars syn på rusning.
Säkert virvlade partiklar i Visbyluften då också. Men nu är vi plågsamt medvetna om att luften i stan inte får godkänt. Just på Norra Hansegatan har ju en mätstation visat att ”rusningstrafik” verkligen inte är något att fnissa åt.
Under flera år har luftdammet i Visby visat sig innehålla partiklar (PM10) över de tillåtna värdena enligt miljökvalitetsnormen. Så kan vi inte ha det. Så får vi inte ha det. Om Gotland ska klara att följa EU:s nya luftdirektiv så har vi fem år på oss halvera halterna av de skadliga partiklarna.
Det blev därför ett väldigt skruvande på 50-skyltar som plockades ner i höstas när farten sänktes på många gator i Visby. Förhoppningsvis ska det till våren inte virvla lika förfärande halter av PM10-partiklar på grund av trafiken.
Sänkningen till 40 kilometer i timmen kan vara ett viktigt steg för att minska vägdammet. Men kanske har inte regionen lyckats övertyga gotlänningarna att draget ska ge effekt, att döma av somliga reaktioner i Helagotlands kommentarsfält.
”Det räcker inte med låg hastighet”, skriver en läsare som tycker att ”guppen” ska bort.
Ja, kanske är det ”mycket bromsande och gasande helt i onödan”, med vinterdäck rivande i asfalten, när hastighetssänkande bulor hindrar folk från ”jämn körning”. Man behöver inte vara fartdåre för att vilja bromsa vid de skarpast vinklade hindren.
Fyra månader efter hastighetssänkningen i Visby uttalar sig ett par av Region Gotlands tjänstepersoner ändå nöjt om draget.
– Vi vet att en sänkt hastighet har en positiv effekt på luftkvaliteten, säger Jonatan Levin, enhetschef för miljö och hälsa.
Therese Bendelin, chef på regionens park- och trafikavdelning, upplever att den sänkta hastigheten varit positiv.
Det lär få utvärderas längre fram om det lett till bättre luft och den önskade bonuseffekten; lugnare trafik med lindrigare konsekvenser av eventuella olyckor som sker.
Bättre städning när grus sopas upp är på gång, men mer lär behöva göras för luften i Visby.
De skadliga partiklarna står på dagordningen för regionstyrelsens arbetsutskott den 16 januari. Förslaget till beslut: Miljö- och byggnämnden får i uppdrag att senast i december 2025 återkomma till regionfullmäktige för fastställande av ett reviderat åtgärdsprogram.
Bra idé. För det duger inte att luftkvaliteten i Visby inte förbättrats, när åtgärdsprogrammet för att sänka partikelhalterna är inne på sitt sjätte år.
Andra, större städer än Visby, lyckas klara miljökvalitetsnormen. Då behöver vi skärpa oss och inte ha 46 dagar om året då Visbyluften helst inte borde ner i någons lungor. Och dessutom inte är bra en massa andra dagar heller.
Lite oroväckande är det att somliga antaganden utmed vägen mot bättre luft visat sig vara fel. Alla trodde väl att det var kalkdammet som var boven? Då skulle väl bytet till granitkross i halkbekämpningen göra susen? Nej, det är fortfarande mest kalkdamm i luften runt mätarna. Den stora mängden kalcium i dammet tros nu bero på att bilar utanför Visby drar med sig kalkstenspartiklar in i stan.
Gotland ser ut att vara sämst i klassen igen. Inom Östra Sveriges Luftvårdsförbund, som består av 62 kommuner, visar preliminära data för 2024 att det bara är Visby som ligger nära ett överskridande av miljönormerna.
Det visar det unika i Visbys problembild, står det i handlingarna till regionstyrelsen.
Morfar skulle ha sagt som han alltid gjorde när någon satte sig i bilen: ”Kåir vakkat”.
Hastighetsskyltar