När hela Gotland blev en kommun 1971 så var det en lågskattekommun som bildades, jämfört med övriga riket. Kanske byggde det på en överoptimistisk kalkyl som skulle hjälpa till att sälja kommunsammanslagningen. Men kanske inte, för då skulle skattenivån ha stigit fortare. Fortfarande år 1985 var kommunalskatten på Gotland faktiskt 30 öre (per hundralapp) under riksgenomsnittet.
Undan för undan fortsatte i alla fall kommunalskatten stiga, även i relation till kommunerna på fastlandet, så att den på Gotland till slut kom att tillhöra de högre i Sverige. Mellan 1985 och 1987 gick det snabbt. Kommunalskatten steg på denna korta tid med 1:80. Det kan ha varit på grund av det förestående lasarettsbygget. Det var just 1985 som arkitekttävlingen utlystes.
Sedan ett par har Gotlands politiker börjat diskutera om det inte behöver byggas ett nytt lasarett igen. Det lär i så fall bli ännu dyrare än det var på 80-talet.
Kommunalskatten på Gotland har stigit även sedan jag flyttade till ön för snart 18 år sedan. De två förändringar som inträffat sedan dess var först en liten sänkning på tio öre av den dåvarande borgerliga regimen år 2007 och en höjning med 50 öre av ett S-lett styre år 2014.
Men detta har ändå inneburit en normalisering av kommunalskatten på Gotland under dessa år, eftersom genomsnittskommunen på fastlandet har höjt skatten mer än vad först Gotlands kommun och sedan Region Gotland har gjort. Men den ligger fortfarande en bit över riksgenomsnittet.
Helagotland rapporterade under måndagen att Miljöpartiet nu vill höja skatten på Gotland, med 25 öre. Partiet befinner sig ju dock i opposition och företrädare för de båda styrande partierna – Socialdemokraterna och Moderaterna – ställer sig avslutande. Regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin sade bland annat att:
– Miljöpartiets föreslagna höjning på 25 öre ger väldigt lite, det blir 35 miljoner och det täcker inte ens årets underskott. Samtidigt som det inte räcker så gör det ont i gotlänningarnas plånböcker. Ur det perspektivet tycker inte vi att det varit en väg att gå.
Att det inte räcker för att täcka underskottet har hon väldigt rätt i. 35 miljoner räcker inte långt när underskottet för innevarande år senast skattades till 264 miljoner kronor. Det skulle kräva en skattehöjning på 1:90 per hundralapp. Det skulle i ett slag göra Gotlands kommunalskatt till Sveriges absolut högsta.
Gotland behöver inte en drakonisk skattehöjning. Gotland behöver god förvaltning, prioriteringar och att man lyckas hushålla med resurser som alltid kommer att kännas knappa jämfört med ambitionerna.