Meningen med allmännyttan är att den är nyttig för allmänheten. Det vill säga att den förutom bygger och förvaltar bostäder, som vilket annat bostadsbolag som helst, även gör det utifrån en samhällsnytta. Alla har inte råd att köpa sin egen bostad och alla vill inte heller äga sin egen bostad. Då måste det finnas alternativ vilket allmännyttans hyresrätter är ett bra exempel på. Politiken kan också genom allmännyttan ta ett större ansvar alla medborgares möjlighet att bo genom att exempelvis bygga bostäder på orter där marknaden inte anser det lönsamt.
Det är med andra ord viktigt att Region Gotland som ägare till Gotlandshem inte sätter krav på bolaget som innebär att samhällsnyttan inte kan uppfyllas. Av den anledningen blev det en rätt stor debatt när regionen skulle förnya sina ägardirektiv till Gotlandshem tidigare i år. Den sittande minoriteten vill ha med siffergivna hårda ekonomiska mål, medan en majoritet av både regionstyrelsen och regionfullmäktige ansåg att det räckte med de krav på god ekonomi som både aktiebolagslagen och lagen om allmännyttan föreskriver. Hur de ekonomiska kraven sen infrias kan man med varm hand lämna över till Gotlandshems bolagsstyrelse att besluta om. En fråga som diskuterades flitigt var om de krav som den styrande minoriteten ville införa skulle tvinga Gotlandshem att sälja av fastigheter. Från oppositionen ville man inte styra ägardirektiven så snävt att de skulle tvinga bolaget att sälja, medan den sittande minoriteten inte ens såg den faran. Dessutom menade den borgerliga minoriteten att ett beslut om försäljning ändå måste tas i regionfullmäktige.
Nu ser vi att Gotlandshems styrelse där de borgerliga partierna har majoritet har beslutat om just de ekonomiska krav som regionfullmäktige avslog i ägardirektiven. Krav som nu verkar leda till att styrelsen anser att försäljning av delar av fastighetsbeståndet är tvunget.
Hade den borgerliga minoritetens förslag även blivit fullmäktiges förslag hade fullmäktige varit bakbundna av beslutet om en eventuell försäljning hamnar på deras bord. Nu kan fullmäktige säga nej till en eventuell försäljning. Nu kan fullmäktige hänvisa till att 4 procents direktavkastning och 25 procents soliditet är för hårda krav för ett bostadsbolag som är inne i ett expansivt läge. Dessutom ledde försäljningen 2018, där bland annat delar av Gotlandshems fastigheter på Gråbo såldes, till en ökad soliditet från ett snitt mellan 2009-2017 på 13 procent till 32 procent, enligt hemhyra.se.
Men det är inte heller första gången som höga ekonomiska krav ställer till det för Gotlandshem de senaste åren. Det planerade bygget av nya lägenheter på en mycket attraktiv tomt i Slite avbröts då avkastningen inte skulle bli tillräckligt stor. Däremot verkar förtjänsten på det kontor som bolaget planerar att bygga för egen räkning uppfylla avkastningskravet.
Det kanske är dags för Gotlandshems styrelse att ta det ansvar som ett allmännyttigt bolag ska ta och minska de interna ekonomiska krav man ställer så den tänkta utvecklingen på hela Gotland kan komma igång.
Slutligen vill jag passa på att gratulera Gotlänningen till sin nya politiska inriktning. I går kunde vi läsa hur marknadsliberala tankesmedja Timbro ser på samhälle och politik i och med Tobias Samuelssons inträde på ledarsidan. För er som inte känner till honom har han tidigare skrivit ledare för Södermanlands Nyheter och Länstidningen Södertälje, men är numera en av Timbros anställda skribenter och från i går tydligen ledarskribent på Gotlänningen.