Gratis frukost i skolan är något som då och då lyfts upp i debatten och som politiska förslag.
Nu senast är det SSU som propagerat för en sådan reform och på nästa sammanträde med regionstyrelsen behandlas två motioner med samma krav, en är skriven av Lars Engelbrektsson (SD), den andra av Vänsterpartiets grupp i fullmäktige.
SD vill att gratis frukost ska erbjudas elever i grund- och gymnasieskola medan Vänsterpartiet även vill innefatta förskolorna i reformen.
SD:s förslag skulle kosta 17,7 miljoner kronor och Vänsterpartiets 24 miljoner kronor.
Ser man enbart på denna fråga, isolerad från allt annat, är det givetvis lätt att tänka att det är en god idé och till och med en investering i barnens framtid. Hur många de barn och ungdomar är som faktiskt skulle vara i direkt behov på grund av bristande hemförhållanden vet man så klart inte och det ska vi inte heller ta reda på.
Sätter man frågan i ett större sammanhang och väger den mot alla andra behov som finns för regionens verksamhet, vilket är exakt det man måste göra, så hittar man ganska snart större och med trängande behov.
SD Gotland lämnade in en annan motion vid det senaste sammanträdet med regionfullmäktige som också gällde skolan. Där har SD-ledamoten, Jimmy Nilsson, uppmärksammat ett för mig hittills okänt problem och det är en problematisk ljudnivå i klassrum och korridorer i öns landsbygdsskolor.
Riktigt hur stort problemet är som ligger till grund för det politiska förslaget framgår inte av motionen men som en lösning föreslås att regionen ska installera ljudabsorbenter och ljudabsorberande paneler i skolorna på den gotländska landsbygden.
Det låter dyrt men kostnaden måste ställas mot behovet. Landsbygdsskolorna ska givetvis inte ha sämre arbetsmiljö än andra. Men det skulle varit intressant att ta del av motionärens belägg för att behovet finns och behöver prioriteras.
Vad gäller SD:s tidigare motioner så har Anna Hrdlicka (L) lämnat in en intressant interpellation ställd till regionstyrelsens ordförande. Hrdlicka beskriver en risk för att utomstående (icke folkvalda) att kunna lämna politiska förslag till fullmäktige.
Bakgrunden är den tvist som SD Gotland har med en konsult och före detta partikamrat, Peter Wallmark, som genom sitt bolag utfört arbete för SD Gotland, framför allt har han sammanställt motioner, budgetförslag och politiska program. Något som bestrids av Lars Engelbrektsson som menar att Wallmark gjort detta på eget bevåg.
En inställning som skulle ha haft lite större trovärdighet om Engelbrektsson uppmärksammat detta när motionerna lämnades in med SD som avsändare till regionfullmäktige, där Engelbrektsson är ledamot.
Men principen är intressant så klart även om de flesta ganska snabbt skulle märka om dokument lämnats in i någons namn av nån annan än de folkvalda.