Vissa förslag berör gängkriminaliteten som gjort sig tragiskt påmind under de senaste veckorna. Till skillnad från de flesta andra länder saknar Sverige möjlighet att återkalla medborgarskap. Något som sticker i ögonen på många, om naturaliserade medborgare begår grova brott, eller till och med har fått sitt medborgarskap genom fusk. Därför ska den nya grundlagskommittén (15/6) utreda möjligheten att upphäva medborgarskap i sådana fall.
Den ska även utreda möjligheten att kunna förbjuda deltagande i kriminella gäng. En liknande ändring gällande terroristorganisationer har redan genomförts. Visserligen finns risken att en sådan lag kan slå för brett, och politiker bör vara försiktiga med att bestraffa mer än tydligt brottsliga handlingar. Men med tanke på hur ingrodd och systemhotande gängbrottsligheten riskerar att bli, lär det behövas. Även om det skulle innebära en begränsning av föreningsfriheten.
Andra områden som kommittén ska titta på sträcker sig dock längre än dagens problem. Den svenska regeringsformen har ett mycket svagt skydd för enskildas fri- och rättigheter, eftersom den bygger på Socialdemokraternas idé om folksuveränitet. Ett tema i 1974 års grundlag var att riksdagsmajoritetens beslut inte skulle hindras, oavsett vem som hamnade i kläm.
Arbetet med att stärka människors rättigheter inleddes med grundlagsändringen 2010 under Alliansregeringen, och fortsätter nu. En allmän rätt till domstolsprövning ska införas. Det är viktigt för att enskilda medborgare ska kunna hävda sin rätt mot staten, det är idag exempelvis alltid möjligt att överklaga vissa skatte- och tillståndsbeslut.
Dagens skydd mot diskriminering i regeringsformen, som bara gäller för minoritetsgrupper, ska vidgas till att gälla alla människor. Att inte alla redan skyddas mot diskriminering är besynnerligt.
Mycket glädjande är också att ett grundlagsskydd för äganderätten och näringsfriheten ska utredas. Förmågan att försörja sig själv är grunden för att kunna leva ett självständigt liv, varför den inte bör godtyckligt få begränsas av statsmakten. Vare sig det sker genom artskyddsregler eller direkt expropriering.
När oppositionspartierna återkommande har oroat sig för att landet skulle gå i auktoritär riktning, kunde man hoppas att de skulle lugnas av att regeringen vill stärka människors fri- och rättigheter. Men icke. Socialdemokraterna menar återigen (TT 15/6) att det är Sverigedemokraterna som sätter prägeln på utredningen. Det är uppenbart orimligt.
Att stärka den enskildes rätt mot staten har alltid varit en kärnfråga för moderater, kristdemokrater och liberaler. Nu med en borgerlig regering fortsätter det arbetet. Förhoppningsvis är detta också ett tecken på att reformarbetet kommer kunna fortsätta bortom denna mandatperiod.