Sveriges infrastrukturpolitik har länge kantats av vad som bara kan kallas för dumsnålhet. När vi lägger underhållsbördan på framtiden är risken att företagen, medborgarna, klimatet och ekonomin får bära priset. Just därför är det lite retligt att trafikljusen i korsningen Gutebacken/Söderväg inte blivit ersatta ännu.
Branschorganisationen Transportföretagen har i flera år gjort bedömningar av det svenska vägnätet. Idag menar man att 23 procent av landets vägar är i dåligt skick, och hela 11 procent är i väldigt dåligt skick. Därtill räknar Trafikverket med att kvaliteten på över 70 procent av landets statliga vägar kommer försämras fram till 2033.
Siffrorna är talande för en underhållsskuld. Vi lägger inte tillräckligt med pengar på att underhålla vår infrastruktur. Enligt en rapport från Svenskt näringsliv ligger denna skuld på det något svindlande beloppet 80 miljarder kronor i år, och skulden beräknas växa till 113 miljarder kronor över kommande tio år.
De borttagna trafikljusen i korsningen mellan Gutevägen och Söderväg utgör här ett slags lokalt prov på hur det kan se ut när nödvändigt underhåll skjuts på framtiden, som det gjort på många håll i landet. I det här fallet har det inte ens funnits en underhållsplan. Den försämrade samhällsservicen leder sedan till långa köer. Långa köer som, trots att de egentligen var undvikbara om man bara ersatte trafikljusen, uppfattas som ett sådant stort problem att man överväger att stänga vägen för genomfart.
Eller så kan det bara handla om att själva körsträckan blir längre, vilket knappast är gynnsamt varken från ett samhälls- eller privatekonomiskt perspektiv, och inte heller för klimatet. I andra fall kommer det leda till merkostnader när exempelvis åkerier, taxiföretag och vanliga bilister får ökade kostnader till följd av slitage och reparationskostnader, när man tvingas köra på undermåliga och övertrafikerade vägar.
Region Gotland kan givetvis inte klandras för hela Sveriges samlade infrastrukturproblem, det har varit ett växande problem under lång tid, men det minsta man kan förvänta sig är att de försöker att inte lägga sten på börda genom att dra en så egentligen liten fråga som trafikljus i en korsning i långbänk. Vägen trafikeras trots allt – oavsett vad som verkar, av allt att döma, vara regionens önskan om motsatsen – eftersom det är en smidig och fram tills relativt nyligen välfungerande väg.