Under en kort period arbetade jag med tv (utan att jag syntes i rutan). Under den tiden hade jag att göra med två olika tv-fotografer. Båda två hade inlett sina yrkesliv som inredningssnickare för båtindustrin.
Ett underligt sammanträffande. Men också en beskrivning av att man inte ska vara så orolig över inlåsningseffekter efter yrkesutbildningar. Du börjar i någon bransch, men vem vet vart livet och yrkeslivet tar dig. Du kan lära dig mycket på vägen och yrkesutbildningen är en bra start. Ett bra sätt att kvalificera sig för nya jobb är just arbete, även när du byter inriktning.
Alla som ska börja gymnasiet drömmer verkligen inte om ytterligare studier därefter. Tanken på ytterligare studier kan framstå mer som ett hot än som en möjlighet. Ändå rapporterar P4 Gotland om att söktrycket är lågt till många yrkesförberedande gymnasieutbildningar, medan allt fler söker sig till utbildningar som är studieförberedande.
Hur kan det komma sig? Och vad leder det till?
Till att börja med driver regeringen att även de yrkesförberedande gymnasieutbildningarna också ska vara studieförberedande. För den elev som vill komma undan att tvångsrekryteras till kampen för detta jämlikhetsideal finns det ingenstans att fly. Det finns ingen acceptans för att det finns elever som vill och vore mer betjänta av att fokusera på att lära sig praktiska yrkeskunskaper.
På så sätt skapar man dubbla drivkrafter bort från yrkesutbildningarna. Om alla utbildningar i grunden är studieförberedande, varför då inte söka sig till en där de praktiska inslagen inte är en distraktion, en extra börda? Men framförallt blir det ju uppenbart för eleverna att praktiska kunskaper inte värderas och ges låg status. Detta är ett underförstått budskap som även inpräntas under skolgången, när även praktiska ämnen ges tunga teoretiska inslag
Nästan 30 procent av de elever som påbörjar en gymnasieutbildning lämnar den utan en godkänd gymnasieexamen. Drygt 20 procent slutför överhuvudtaget inte sina studier. Vore inte dessa elever mer betjänta av en utbildning som fokuserar på praktiska kunskaper, en utbildning de kan slutföra och som kan ge dem en bra start på yrkeslivet i branscher där de är starkt efterfrågade? På vilket sätt gynnas de av att försöka starta yrkeslivet utan gymnasieexamen eller med dåliga betyg och utan specialkunskaper som gör dem eftertraktade på arbetsmarknaden?