Ledare: Hård press på pressens ekonomi i coronakrisen

"Mycket läsning gör dig klok - därför läs varenda bok." Det stod på en bokhandels påsar på 80-talet. Många böcker jag läste handlade om samhällskunskap.
Jag läste även tidningar och ledarsidor. Och jag läste nyheter med politisk koppling. Jag var en tidningsvän. 
Som medborgare bör man vara insatt i frågor som avhandlas i demokratin, bland annat via tidningar, med fördjupningar i tidskrifter och böcker. 
Numera utgör internets innehåll en källa. Men man bör vara källkritisk. 
Coronakrisen löper genom samhället: sjukvården, ekonomin, politiken. Efter ett antal veckor där sjukvård stått i centrum har ekonomin växt fram som viktig fråga. 
Antalet varsel om uppsägning ökar, arbetslösheten stiger, ekonomiska tillväxten är negativ och ekonomins storlek minskar. Vissa branscher drabbas hårdare. 
För några veckor sedan stod det klart att mediebranschen, särskilt tidningarna, skulle drabbas. Detta eftersom tidningar har en betydande del av sina intäkter från annonser. Visserligen står publiken, läsarna, för hälften eller mer av intäkterna. Men annonsernas andel är stor, ibland uppåt hälften av intäkterna. 
Dagspressen, och tidskrifter, är hårt pressade redan i samband med att läsande och verksamhet flyttat till internetutgåvor i stor utsträckning. Affärsmodeller har justerats.  
I det läget slår minskad annonsering i coronakrisen hårt. Det blir en spiral nedåt: Folk slutar handla varor och tjänster, företag annonserar mindre, tidningarnas reklamintäkter minskar, färre resurser till journalistik. 
Samtidigt finns efterfrågan på nyheter om händelser och skeenden kvar och som måste skildras och kommenteras i massmedierna. Men tidningarna får just då ett svårare ekonomiskt läge.
Staten, via kulturminister Amanda Lind (MP), ger nu ett ökat stöd till dagspressen på 200 miljoner kronor per år. Men det är fråga om det räcker. De minskade intäkterna ser ut att bli större. 
Flera tidningsföretag permitterar nu journalister och de som jobbar med annonserna. Permittering kan ske en, två eller tre dagar av fem i veckan i den modell med korttidsarbete som finns.
Att många tidningar i pappers- och internetutgåvor nu har mindre material i form av redaktionellt sådant och annonser är synd. Även om skillnaden mot för några veckor sedan inte är så stor vad gäller redaktionella volymen är det ändå så, en minskning. 
Som tidningsvän känns det inte bra. Med beaktande av att det kunde vara värre och att coronakrisens utveckling är otydlig är det bara att arbeta på så gott det går givet rådande förutsättningar. 
Det finns fortfarande mycket läsning i tidningar, tidskrifter och böcker. Hur klok man blir av det är oklart. Man blir i alla fall inte mindre klok.