Ja, man kan vara stolt över olika saker. Man får hoppas att M och KD känner lika stor stolthet över denna överenskommelse i ett läge där människor fryser ihjäl vid Belarus gränser i väntan på att någon ska komma till deras hjälp.
Då ska vi stå där, hårdast i EU!
Att slå fast att Sverige ska vara sämst i EU på att ta hand om medmänniskor i nöd, alldeles oavsett vad som sker i vår omvärld är mer än cyniskt. Att M och KD nu anammar denna avhumanisering av människor är mer än sorgligt.
Klimatet är inte heller prioriterat i SD/M/KD-budgeten vilket fick Liberalerna att säga nej tack till att sätta sitt partinamn på den: "Vi ser inte att nu isolerat gå fram med sänkt skatt på klimatutsläpp som rätt väg framåt när klimatarbetet istället måste accelerera.”.
En fullt rimlig slutsats.
Efter att Magdalena Andersson i går fick förlängd tid av talmannen för att få ihop stöd nog för att tillträda som statsminister och bilda regering ser det nu ut som att budgeten kommer att klubbas i riksdagen innan statsministeromröstningen. I budgetfrågan är inget klart eller givet, högerbudgeten vet vi hur stort stöd den har men Magdalena Anderssons budget har än så länge bara stöd av regeringspartierna själva.
Magdalena Andersson har inlett förhandlingar med Vänsterpartiet och när dessa är klara eller avslutade kommer det att visa sig om C eller V kommer att stödja hennes budget. Får Vänsterpartiet in sin politik i liggande förslag kommer hon inte att få Centerpartiets stöd.
Får Vänsterpartiet inte igenom några av sina krav kommer de inte att släppa fram Magdalena Andersson som statsminister. Den stora frågan är om vänsterledaren Nooshi Dadgostar kommer att nöja sig med löften om inflytande i vårbudgeten. Något som skulle lösa knutar nu men återkomma i form av samma problem då. Eller för den delen, om Dadgostar kommer att ställa nya krav när hon fått som hon vill i första vändan. Som skedde i frågan om hyressättningen i somras.
Lyckas Magdalena Andersson inte sy ihop ett stöd så kommer högerbudgeten att bli landets budget. Trots att den bara har stöd av 154 av riksdagens 349 ledamöter. Det är ganska självklart att politiska partier som samarbetar lägger egna förslag och röstar på desamma.
Dilemmat kvarstår: Högeroppositionen lyckas med att enas kring en budget men har inte stöd för att bilda regering.
Regeringen med stödpartier lyckas inte få ihop en budget men kan enas kring en statsminister.
Om Magdalena Andersson gör det som Stefan Löfven lovade, lämnar om en högerbudget vinner i en omröstning, så lär det inte förändra något. Vi kommer att stå med samma förutsättningar och samma antal mandat.
Centerpartiet och Liberalerna skulle självklart helst se en borgerlig statsminister i en borgerlig regering. Men Centerpartiet vill fortfarande inte samregera med ett främlingsfientligt populistparti och Liberalerna förväntas ge sitt stöd utan att få inflytande. (Hm, känns bekant).
M och KD å sin sida väljer SD framför ett borgerligt alternativ. Kanske vore ett extra val inte helt fel ändå?