Jag fick brev från Region Gotland häromdagen. Jag hade svårt att tro mina ögons vittnesbörd när jag läste det. Jag hade slutat hoppas. Jag har väntat så länge att jag nästan glömt bort vad jag väntade på. Jag håller dess syfte för mig själv, men om minnet stämmer har jag väntat i 15 månader plus/minus ett par veckor på en undersökning som inte borde vara så bövla svårt att få tillstånd. 15 månader! Det är dräktighetstiden för en noshörning. Och jag förstår varför de kan verka lättretliga.
Svensk vård har förvisso förtjänster. Men den svenska sjukvårdens väntetider är sjuka, onormala och oacceptabla. Medborgare i ett land med så kallad "fri" sjukvård, som vi betalar massor av skatt för, ska inte behöva vänta så länge på en undersökning som kan ha oerhört stor betydelse för den framtida hälsan. Svensk sjukvård får usla betyg för sin tillgänglighet, när man jämför med andra länder. Och det gäller både primärvård och specialistvård.
På grund av brist på jämförbara data går det inte att bevisa att Sverige har Europas längsta vårdköer, men vad mig anbelangar måste jag säga att det åtminstone känns så baserat på egna erfarenheter.
Det moraliseras över dem som väljer att ta privata sjukvårdsförsäkringar. Jag kan begripa varför. Det är inte en möjlighet som är lika tillgänglig för alla. Och jag misstänker att den premie som exempelvis jag skulle få betala – en överviktig 55-åring som knaprar blodtrycksmedicin – skulle bli tämligen dryg. Men jag har i och för sig läst om sjukvårdsförsäkringar där premien baseras enbart på försäkringstagarens ålder. Så jag borde nog undersöka villkoren närmare, om det är så här mina kontakter med vården ska gestalta sig även i framtiden.
Så jag förstår samtidigt utomordentligt väl om exempelvis den som driver ett framgångsrikt företag väljer att lösa en sjukvårdsförsäkring åt sina anställda. Det borde vara en uppskattad förmån. Och arbetsgivaren slipper också uppleva hur viktiga anställda är frånvarande eller stretar på med nedsatt kapacitet under veckor eller månader, i väntan på vårdinsatser som tar minuter eller någon timme. Vilken njutning exempelvis att gå runt med njurstenssmärtor i månad efter månad, helt i onödan.
Det är den svenska sjukvårdens köer som skapar en marknad för sjukvårdsförsäkringarna. Utan köer hade sjukvårdsförsäkringarna inte varit så eftertraktade. De jag känner som har dylika försäkringar beskriver dessutom hur deras hälsoproblem blir omedelbart adresserade. Omedelbart!
Och kom inte och skyll på pandemin. Nog har den förvärrat den så kallade vårdskulden, men vårdköerna växte långt innan Covid-19 tog sig hit från Wuhan.