I går togs ett historiskt beslut i regionfullmäktige. Jag tänker då på frågan som jag tog upp i min ledare i går. Kommunallagen kräver att regionfullmäktige måste få säga sitt i frågan om de underskott som nämnderna inte kan hantera innan årsskiftet. Något som revisorerna tydligt redovisade i bokslutet 2015 och som revisorernas ordförande Mats Ågren var nästan övertydlig med i sitt anförande under gårdagens fullmäktige. Trots det valde Centerpartiet, Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna att rösta för att bryta mot kommunallagen. Beslutet är ett hån mot demokratin och visar på en bristande respekt för våra lagar. Lite ironiskt kan man tycka i dessa tider då M, KD och SD slåss för att vara de som är landets främsta förespråkar för lag och ordning.
Nu kan man som politiker göra så, för risken för påföljd är minimal. Det värsta som kan hända är att revisorerna föreslår för regionfullmäktige att de nämnder och regionstyrelse som brutit mot lagen inte ska få ansvarsfrihet. Men så länge den styrande minoriteten kan klia Sverigedemokraterna och/eller de två politiska vildarna under hakan lär en majoritet i regionfullmäktige gå emot revisorernas förslag och trots lagbrotten bevilja ansvarsfrihet. En eventuell dom faller först till valet 2022 då vi gotlänningar lägger våra röster.
Den stora punkten under gårdagens fullmäktige var beslutet om slutlig budgeten för 2020. Frågan har varit uppe i tidigare ledare och debatten hade inga större överraskningar. Det nya är att vi nu kan börja se vilka följder som borgarnas stora besparingspaket får. År ett! Tuffa besparingar på Gotlands Folkhögskola och på förskolan. När socialnämnden träffas vid nästa tillfälle finns det risk för att de tas beslut om privatiseringar av äldreboenden. Privatiseringar där privata utförare ges möjlighet till samordningsvinster medan regionens kostnader riskerar att öka. Privatiseringar som riskerar att ge anställda sämre villkor och de boende sämre mat. Privatiseringar som eventuellt sparar en krona eller två, men som framför allt är ett ideologiskt vägval.
Men förutom de borgerliga besparingarna skilde sig de olika budgetalternativen åt i satsningar. I Socialdemokraternas budget fanns det utrymme för satsningar på barn och ungdomar genom medel till tillgänglighetsrampen på Gustavsvik, Fritidsbankerna och Skateparken. Men framförallt finns det utrymme för att öka tryggheten på den gotländska landsbygden genom medel till en ny ambulansbesättning.
Den stora skillnaden mellan de olika budgetförslagen är att den rödgrönrosa oppositionen vill ha mer pengar i verksamheterna medan den borgerliga minoriteten vill ha mer pengar i buffert. Vad sen bufferten ska användas till skänks otroligt luddigt. För regionens överskott kan inte läggas i någon lada och borgarna tillåter helt uppenbart inte nämnderna att äska mer medel om deras kostnader blir för höga.