Ledare: Högerpopulister kan bli ledande i finsk regering

Vad händer om högerpopulisternas parti blir störst? Ska de få regera då? Frågan bör ställas. I Polen och Ungern är det så. Men i västra Europa? 
I Europa har högerpopulisterna bildat partier snarare än tagit över ett befintligt parti. I nordiska grannländer startades de på 70- eller 90-talen. I Norge har högerpopulisterna i form av Fremskrittspartiet inte varit störst, men stort med nästan 23 procent i ett val (2009). Regera kom partiet att göra när det blev mindre på 16 procent efter valet 2013.
I Danmark regerade aldrig Mogens Glistrups Fremskridtsparti och fick som mest 16 procent 1973. Dess efterföljare, Dansk Folkeparti, hade mellan 11 och 14 procent de tio år partiet hade inflytande på en borgerlig regering 2001 till 2011, men satt inte i den. Partiet var ännu större, på 21 procent, när det åter var stödparti till en borgerlig regering 2015 till 2019. 
I Österrike har högerpopulistiska FPÖ, Frihetspartiet, suttit i regeringen med det konservativa folkpartiet ÖVP. I valet 1999 blev de två partierna jämnstora på nästan 27 procent och bildade regering i början av 2000. 
I Schweiz är högerpopulisterna, Schweiziska Folkpartiet, i regeringen och är största parti. Landet har dock en samlingsregering. Där är mycket makt decentraliserad till regionerna (kantonerna) och till lokal nivå. Dessutom har Schweiz många folkomröstningar. 
I Frankrike fick Marine Le Pen 2017 en tredjedel av rösterna (33,9 procent) i presidentvalets andra omgång och drygt en femtedel i första omgången (21,5). Emmanuel Macron vann i båda omgångarna. Le Pens parti har inte inflytande på regeringspolitiken. 
I Tyskland har Alternativ för Tyskland, AfD förkortat på tyska, fått inre motsättningar senaste tiden och ligger nu under valresultatet 2017 på 12,6 procent.
I Nederländerna har Frihetspartiet med Geert Wilders som ledare nått 13,1 procent (2017) och 10,8 procent i år, men inte fått politiskt inflytande genom att regera. Ett land som högerpopulisterna kommit nära regeringsmakten utöver i Norge är Finland. Där satt partiet, Sannfinländarna, i regeringen efter valet 2015 ihop med finska Moderaterna och Centerpartiet. Partiet sprack efter några år och dess ledande företrädare lämnade partiet. 
Efter valet 2019 tillträdde en socialdemokratiskt ledd regering. Sedan det året leds den av Sanna Marin och består av fem partier där de andra är Centerpartiet, Gröna Förbundet, Vänsterförbundet och Svenska Folkpartiet. Högerpopulisterna Sannfinländarna fick nästan lika högt väljarstöd 2017 som S med 17,5 procent. Ledare är Jussi Halla-Aho.
Finland har snart kommunalval. Inför det har Sannfinländarna högt väljarstöd på över 21 procent och är största parti. S har knappt 20 procent. Sannfinländarna har tjänat på kritik mot regeringens coronapolitik. 
I en del frågor kan Sannfinländarna ha ståndpunkter i mitten eller strax till vänster om den. Men partiet är även höger i flera frågor, nationalistiskt och negativt till invandring och EU-kritiskt. I Finland går budet att bilda regering vanligen till ledaren för det största partiet. Skulle opinionssiffrorna vara resultat i valet 2023 skulle det bli Halla-Aho. 
Antagligen skulle även Finlands moderater (runt 16 procent i mätningar) ingå i en sådan regering och kanske även Centerpartiet (runt 11 procent). I Finland ska det vara majoritetsregeringar. 
Bland annat de som är svenskspråkiga, exempelvis på Åland, kan känna en oro över vad som kan hända för dem om Sannfinländarna skulle leda en regering. Partiet har ibland använt dem för att ta politiska poänger.