Inte minst har krissituationen utnyttjats för att piska upp stämningen mot enskilda grupper, exempelvis HBTQ-personer.
Sedan 2007 har allmänhetens acceptans gentemot homosexualitet ökat i nästan alla EU-länder, förutom tre. I Tjeckien, Slovakien och Bulgarien har allmänhetens sympatier gentemot homosexuella personer försämrats de senaste tio åren. I Bulgarien anser endast 32 procent av befolkningen att homosexualitet är acceptabelt. I Slovakien är siffran något högre – 44 procent.
Det som kanske är mest skrämmande är att Tjeckien så sent som år 2007 hade en nästan lika hög acceptans gentemot homosexualitet som vi hade i Sverige vid tillfället. Sedan dess har siffran sjunkit som en sten. Från att 83 procent av befolkningen accepterade homosexualitet år 2007 har det fram till 2019 sjunkit till 59 procent, enligt siffror från Pew Research Center.
Sedan murens fall har det forna östblocket fått uppleva en fantastisk resa från kommunistiskt förtryck till införandet av demokrati. Förändringarna skedde fort och Central- och Östeuropa har till stor del inkluderats in i den europeiska gemenskapen.
För varje år höjde Tjeckien, Ungern och Slovakien sitt demokratiindex, men efter 2009 skedde ett trendbrott. Utvecklingen stagnerade eller till och med sjönk, enligt Freedom House.
Slutet av 2000-talet präglades av ekonomisk depression och utsatthet. De följande åren kom den politiska diskussionen att handla alltmer om invandring och främlingsfientlighet. Länderna i Centraleuropa var ledande i att tävla om vem som kunde ”trycka till hårdast” mot flyktingarna som kom 2015.
Den generella trenden bland centraleuropeiska länder har varit att ta till en allt hårdare politik mot religiösa minoriteter och HBTQ-personer sedan dess.
Media, akademi och civilsamhälle har i Viktor Orbáns Ungern fått se åtskilliga inskränkningar under 2010-talet. Freedom House höjer nu ett varningens finger för att demokratin på allvar undergrävs i hela Central- och Östeuropa, specifikt i Ungern som inte längre kan klassas som en demokrati enligt tankesmedjan.
Den ekonomiska krisen 2008 var troligen inte den enda orsaken till den liberala demokratins nedgång i det forna Östblocket, men kriser har onekligen en förmåga att öppna för populism och hat – lika mycket då som nu. Coronakrisen har ställt människors frustration på sin spets.
Det går inte att kräva ansvar från ett virus, men det minskar inte människans behov av att leta efter syndabockar. I Turkiet har president Erdogan öppet försvarat en högt uppsatt imams uttalande om att ”homosex” sprider corona (11/5).
Det är troligen inte första eller sista gången vi ser detta på vår egen kontinent. Vare sig det gäller en ekonomisk eller medicinsk kris kommer hatet växa och utnyttjas av dem som saknar reella lösningar på världens komplexa problem.