Utrikeskrönika
Ukraina är inte det enda europeiska land som just nu är under direkt hot från Ryssland. Även det mindre grannlandet Moldavien, med drygt två miljoner invånare, kämpar för att upprätthålla sin självständighet.
När Ukraina anfölls i februari 2022 tog Moldavien emot många flyende människor. De flesta har senare återvänt men fortfarande är mer än tio procent av skolbarnen i Moldavien ukrainska flyktingbarn. Det är en tuff uppgift för landet som brukar räknas som Europas fattigaste och där bristen på utbildningsmöjligheter redan får många unga att flytta till väst.
Säkerhetspolitiskt påminner landets situation på många sätt om Ukrainas. Sedan Sovjetunionens kollaps finns i Moldavien en utbrytarregion, Transnistrien, som i praktiken är en rysk lydstat. Där finns 1500 ryska soldater, officiellt som ”fredsbevarande trupp”. Moskva har också beskyllt Moldavien för att föra en anti-rysk politik och hotat med att eventuell inblandning i Transnistriens ärenden kommer att ses som en aggression mot Ryssland. Tonerna är i stora stycken desamma som mot regeringen i Kiev.
Särskilt verkar den ryska regimen ogilla Moldaviens president, Maia Sandu. Hon är västinriktad, talar god engelska, är utbildad på Harvard och har jobbat på världsbanken. För två år sedan kandiderade hon i presidentvalet med löften om att bekämpa korruption och att föra landet närmare EU. För detta har hon utsatts för många hatkampanjer. Bland annat har hon ifrågasatts för att hon som medelålders kvinna är singel och barnlös. I den ryska propagandan framställs hon som en agent för väst.
Maia Sandu lever därför precis som sin ukrainske presidentkollega Zelensky under konstant hot. Hon kan inte röra sig vare sig inom eller utom landet utan stora säkerhetsåtgärder. Sedan kriget bröt ut har hennes uppgift handlat om att skapa medvetenhet kring Moldaviens situation och under hösten har hon besökt Washington och flera EU-länder. President Sandu nominerades nyligen av Financial Times till att bli årets kvinna 2022.
Situationen i hennes hemland är också alltjämt farlig. När Putin invaderade Ukraina i februari bedömde många att ett av målen var att skapa en korridor till Transnistrien och på så sätt skära av Ukraina från Svarta havet. Det hotet kvarstår. Ukrainska underrättelsetjänsten har till exempel uppmärksammat att ett tusental ryska män i vapenför ålder under kriget har rest in i Transnistrien, officiellt för att ”besöka släktingar”, men inga har sedan rest tillbaka. Risken finns att ”gröna män” börjar dyka upp också i Moldavien om tillfälle ges.
Påminnelserna om den ryska faran är ständig i Moldavien. Krigshandlingar pågår inte längre bort än att de vid rätt väder hörs i landets huvudstad. När angrepp förstör ukrainsk elförsörjning drabbas också Moldavien av omfattande strömavbrott. Precis som Ukraina är Moldavien därför beroende av direkt stöd från EU och andra västländer för att klara vintern. Vid ett bästa utfall kan situationen hjälpa Maia Sandu i sin ambition att integrera landet i det demokratiska väst. Men inget kan tas för givet.