Enligt många experter, inklusive den i målet dömande juridiska domaren, har den afghanska mannen rätt tydliga asylskäl och borde därmed fått asyl i Sverige. Men med tre nämndemän från SD blev domen en helt annan än den utifrån lagen förväntade.
Att den lagkunniga experten i målet blev överkörd av sina nämndemän är anmärkningsvärt. När nämndemännen dessutom kom från samma invandringsfientliga parti finns det anledning till att hissa varningsflaggor. I våra domstolar ska lagen följas men faran med ett system där de politiska partierna utser nämndemännen är att domstolen blir mer politisk.
Vilket den här domen kan vara ett bevis för.
En av många som reagerat är Aftonbladets nyhetskolumnist Oisin Cantwell som pekar på problemet med att nämndemännen är politiskt tillsatta domare.
Han skriver: ”Vill vi inte alla ha ett domstolsväsende där människor får en rättvis prövning, där rättens ledamöter lägger privata ideologiska preferenser åt sidan och dömer i enlighet med hur lagar, praxis och bevis ser ut?”
Och fortsätter: ”Redan misstanken om att så inte alltid är fallet riskerar att underminera tilltron till domstolsväsendet.”
I sak kan jag hålla med honom, men vad ska vi ha för system i stället för nämndemän? Hur skapar vi helt problemfria och rättvisa domstolar?
Nämndemannasystemet är utformat för att ge domstolarna en folklig förankring. På Sveriges Domstolars hemsida kan vi läsa följande: ”Domstolarna är en grundpelare i vår demokrati och systemet med nämndemän ska bidra till förtroendet för domstolarna. Nämndemän är representanter för Sveriges befolkning och syftet är att ge allmänheten insyn i domstolarnas verksamhet. De ska bidra med sunt förnuft och erfarenhet från olika områden.”
I andra länder har man fått med allmänheten genom att ha en jury som dömer. Något som inte heller är problemfritt. Ta exemplet med den rättegång mot Donald Trump som nu pågår i New York. Där blev det problem att hitta jurymedlemmar som inte hade starka åsikter om Trump som person. Varken positiva eller negativa, vilket visade sig vara ett problem då Trump verkligen skapar känslor.
På samma sätt riskerar vi att få domstolar där känslorna styr i stället för lagen. För ju mer polariserat vårt samhälle blir desto svårare att hålla känslorna borta. Något som man kan anta att domen med tre SD-nämndemän är ett bevis för.
Så det blir svårt att behålla nämndemannasystemet även om de politiska partiernas inflytande över tillsättningen minskas eller tas bort. För även om partitillhörigheten försvinner har vi alla en åsikt som i och med polariseringen blir mer och mer extrem och oomkullrunkelig.
Ett system som också diskuterats är att ha rena juridiska domstolar utan inblandning av allmänheten. Men då står vi där med enbart anställda juridiska domare och riskerar att förtroendet för domstolarna minskar då allmänhetens insyn i arbetet och påverkan på domslut minskar.
Så hur vi än vrider oss har vi ändan bak.
Problemet med ett nämndemannasystem där de politiska partierna utser de som ska döma har blivit än mer utsatt de senaste tio åren. Innan Sverigedemokraterna tog över taktpinnen i svensk politik hade vi en bred samsyn på demokratin mellan partierna. Visst fanns det inom den demokratiska rättsprincipens ramarna olika syn på hur det svenska rättssystemet skulle fungera. Men inget parti skulle med flit utnyttja nämndemännen för att få till politiska domar som gick i strid med praxis.
Men sen SD fick makt över den politiska agendan ser vi hur den demokratiska rättsprincipen sätts på prov. Hur man sätter grupp mot grupp och vill se olika rättigheter utifrån personers lojalitet till staten.
Domen mot den afghanska mannen är ett tecken på att vårt rättssystem behöver diskuteras och eventuellt justeras.
Men hur skapar man helt problemfria och rättvisa domstolar i ett samhälle där polariseringen och extremismen ökar för var dag som går.