Många svenskar känner nog igen sig i den frustrerande känslan av att ha varit på semester i Europa och behöva köa för att köpa diverse tåg och tunnelbanebiljetter. Sverige ligger i framkant när det gäller digitalisering. 2022 blev Sverige det fjärde mest digitala EU-landet. I åratal har devisen varit “digitalisera mera”.
Digitaliseringen påverkar vår vardag genom allt från Swish till Spotify och QR-koder. Nu även ChatGPT. Vi kan stoltsera med att nästan all myndighetskontakt sker digitalt. Att sitta och fylla i ändlösa högar med papper är även det något som enbart sker i Frankrike eller Italien numera.
Regeringar har gjort miljardsatsningar på att Sverige ska bli ännu bättre än vi redan är på digitalisering. Läser man på Regeringskansliets hemsida så står att: “Målet för digitaliseringspolitiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.”
Företag och myndigheter stoltserar med hur många träd man räddar genom att inte skriva ut papper. Känslan verkar nästan vara att de dokument och mail vi har på våra datorer bara existerar på en abstrakt nivå. Att de inte påverkar den materiella verkligheten omkring oss.
Men för varje mail finns en – eller flera – servrar någonstans och för varje digitalt papper finns otaliga backup-datorer som hjälper till att lagra dokumentet ifall en av dem skulle krascha.
Dessa back-up-datorer är inte klimatneutrala. Bara ChatGPT använder oändliga resurser av vatten för att hålla igång sina datorer. På ett universitet i Kalifornien försöker man kalkylera den klimatpåverkan som AI har och kommer fram till att ChatGPT bland annat använder nästan en halvliter vatten varje gång du frågar den mellan fem och 50 frågor.
Vattnet behövs bland annat för att kyla ned datorernas fläktar när utomhustemperaturen stiger. I en artikel från BBC från år 2020 finns siffror på att konsumtionen av internet-pornografi släpper ut lika mycket koldioxidutsläpp under ett år som hela Belgien gör.
Det är givetvis problematiskt. På Gotland har vi många gånger uppmanats att spara vatten, eftersom det råder eller riskerar att råda vattenbrist. Senast i år släpptes det studier om Gotlands sjunkande grundvatten. Situationen är likartad eller värre på flera ställen i världen, bland annat i just Kalifornien som lider av mycket svår och återkommande torka.
Det är symptomatiskt för situationen att back-up symbolen är i form av ett moln. Molnet förstärker känslan av att filerna flyger omkring i luften utan att påverka oss, att de är “trådlösa”. Men precis som att allt som är trådlöst behöver laddas så behöver alla filer ett hem. Det är som man brukar säga: “Ditt moln är bara någon annans dator”. (Eller enorma datorkomplex av servrar som kräver ström och vatten för att kylas ned.)
Det är viktigt att vi är medvetna om digitaliseringens materiella baksidor när vi väljer att utöka den. Företagen som driver på digitaliseringen leds av de rikaste människorna i världen för vilka resursslöseri inte är ett större problem. Men vill vi ha en hållbar utveckling för alla behöver vi tänka lite längre kring vårt beroende av det digitala. Hur hållbart är det egentligen?